Oro och ilska på högskolan

Högskolan på Gotland växer. Men ekonomin går inte ihop. Förra året slutade med ett underskott på nästan fem miljoner kronor, varav 3,1 miljoner kronor på rektors kansli. Och det är inte första året skolan har problem. Besparingar har redan gjorts och många är pressade av en mycket hög arbetsbelastning.
För att komma tillrätta med ekonomin träder en ny organisation i kraft den 1 mars. Konsekvensen blir att 10-15 personer blir uppsagda. Samtidigt kommer åtminstone fem personer att nyanställas på en del av deras tjänster.
Det är förvaltningsdelen på skolan som nu setts över. Åtta avdelningar blir fyra enheter. De tjänster som berörs finns inom it, ekonomi, personal och övrig administration.

Bristen på dialog
Den fackliga kritiken gäller bland annat bristen på dialog när den nya organisationen tagits fram, att det hela gått för fort.
- Vi har ett lokalt samverkansavtal som säger att personal på alla nivåer ska vara delaktiga i förändringsarbetet. Men arbetsgivaren har inte följt avtalet, säger Gustav Malmborg, ordförande för Saco på högskolan. Ledningen har inte velat förhandla utan har kört över oss. Därför kommer avtalet nu att sägas upp.
Organisationens innehåll blev föremål för centrala förhandlingarna. De fackliga företrädarna efterlyste en konsekvensanalys eftersom de ansåg att det inte gick att utläsa var man sparar och hur mycket.
- Efter många påtryckningar från personalorganisationerna presenterades äntligen en ekonomisk analys, men den var mycket bristfällig, säger Marie Engegard, ordförande för Statstjänstemannaförbundet, ST, på högskolan.
De fackliga representanterna har förståelse för att omorganisationen leder till samordningsvinster och att tjänster kan tas bort. Men vilka och hur många råder det delade meningar om.
- Från början sas att det handlade om 5-8 tjänster, senaste budet var att 15-16 av de fast anställda ska sägas upp, säger Marie Engegard.Och det är i de grupper som har tyngst arbetsbelastning som man vill skära ned. Så vilka arbetsuppgifter är det som inte längre ska göras?
I måndags hölls förhandlingar om turordningen. De 55 anställda delades in i olika kretsar, beroende på arbetsuppgifter. En bemanningsplan presenterades efter det och där var ett flertal tjänster vakanta, tjänster som arbetsgivaren vill anställa nya personer på. De som nu har dessa jobb anses inte ha tillräcklig kompetens.

Arbetsgivarens ansvar
- Det är arbetsgivarens ansvar att se till att de anställda får den utbildning och kompetens som krävs för jobbet. Vi tycker att man istället för att säga upp en del borde ha satsat på kompetenshöjning så att de kunde vara kvar. Har man verkligen råd att inte ta tillvara den kunskap som dessa människor har om organisationen och hur det fungerar? Arbetslivserfarenhet är också värt något. Och uppsägningstider på 8-12 månader kostar pengar. Det hade man kunnat få mycket utbildning för, menar Marie Engegard, som tillägger att de fackliga företrädarna har svårt att se att det ska krävas 160 poäng i datavetenskap för en tjänst på it-avdelningen.
Förändringsarbetet har skapat turbulens på högskolan. Både bland dem som riskerar att bli av med jobbet och dem som blir kvar. Ingen vill uttala sig kritiskt av rädsla för att det kan öka risken att bli arbetslös. De anställda har delats i åtminstone två läger, där det ena anser att det är lika bra att genomföra förslaget så fort som möjligt och gå vidare.
- Vi vill inte dra ut på processen i onödan, säger Gustav Malmborg. Men vi kämpar för dem som har det svårast. Vår uppgift är att arbeta för att det blir så bra som möjligt för så många som möjligt.
Förutom att fast anställda blir av med sina jobb så berörs ungefär 15 visstidsanställda på högskolan. Deras anställning går ut den sista februari och kommer inte att förlängas.
- De borde fått vara kvar åtminstone någon månad tills den nya organisationen satt sig, tycker Marie Engegard.