Jennie Jarve har suttit i barn- och utbildningsnämnden sedan 2019. Under den tiden har problemen med elevers frånvaro ökat. Nu behövs särskilda insatser, tycker hon.
Enligt senaste rapporten har antalet elever som är frånvarande mer än halva skoltiden det senaste året ökat från 76 till 122. Region Gotland har ansvar för att eleverna fullgör sin skolgång, och vid längre tids frånvaro ska huvudmannen tillsammans med organisationer och andra berörd samordna de insatser som behövs för att stödja eleverna.
Vänsterpartiet tycker inte att skolan har de resurser som krävs för att skapa en trygg skolgång för barnen. Jennie Jarve (V) som suttit i barn- och utbildningsnämnden sedan 2019 är orolig, särskilt då barn- och utbildningsnämnden tidigare i år beslutade om att spara 26 miljoner kronor.
– Jag har sett hur problemen ökar. När regionens ekonomi försämras och vi måste spara är jag rädd för att vi drar ner på den personal som behövs för att stödja barnen, socialpedagoger till exempel, säger hon.
Nu har Vänsterpartiet tagit ett nämndinitiativ, och föreslår i en skrivelse till regionstyrelsen att regiondirektör Stefan Hollmark får i uppdrag att utreda vad regionen kan göra för att komma till rätta med den problematiska frånvaron.
– Det har blivit så stora siffror att det här inte längre är ett problem för enskilda elever. Det har blivit ett samhällsproblem, och nu måste vi se vad övriga delar av regionen kan göra för att hjälpa barn- och utbildningsnämnden, säger Jörgen Benzler (V).
Har Vänsterpartiet några egna förslag på insatser?
– Vi har ingen patentlösning. Det är ett komplicerat problem, men kanske kan samarbetet mellan skolan och socialförvaltningen öka, säger han och tillägger:
– Jag tror att de som arbetar med skolfrånvaron gör vad de kan, men uppenbarligen räcker det inte. Personligen tror jag att mötet mellan vuxna och barn i skolan är bland det viktigaste. Risken är att det blir färre vuxna i skolan när vi måste spara.
Skolornas elevhälsoteam har ett pågående systematiskt arbete tillsammans med eleverna och deras vårdnadshavare. Många av eleverna har även kontakt med BUP, socialtjänst och andra instanser.
Av den kartläggning som utbildnings- och arbetslivsförvaltningen gjort av vårterminen 2024 framgår att problemen är störst i högstadiet. 92 av de 122 eleverna med problematisk skolfrånvaro finns i årskurserna 7–9. Största orsaken till frånvaron är neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och psykosocialt mående.
Skolornas elevhälsoteam har ett pågående systematiskt arbete tillsammans med eleverna och deras vårdnadshavare. Många av eleverna har även kontakt med BUP, socialtjänst och andra instanser.