Jennie Jarve har suttit i barn- och utbildningsnÀmnden sedan 2019. Under den tiden har problemen med elevers frÄnvaro ökat. Nu behövs sÀrskilda insatser, tycker hon.
Enligt senaste rapporten har antalet elever som Àr frÄnvarande mer Àn halva skoltiden det senaste Äret ökat frÄn 76 till 122. Region Gotland har ansvar för att eleverna fullgör sin skolgÄng, och vid lÀngre tids frÄnvaro ska huvudmannen tillsammans med organisationer och andra berörd samordna de insatser som behövs för att stödja eleverna.
VÀnsterpartiet tycker inte att skolan har de resurser som krÀvs för att skapa en trygg skolgÄng för barnen. Jennie Jarve (V) som suttit i barn- och utbildningsnÀmnden sedan 2019 Àr orolig, sÀrskilt dÄ barn- och utbildningsnÀmnden tidigare i Är beslutade om att spara 26 miljoner kronor.
â Jag har sett hur problemen ökar. NĂ€r regionens ekonomi försĂ€mras och vi mĂ„ste spara Ă€r jag rĂ€dd för att vi drar ner pĂ„ den personal som behövs för att stödja barnen, socialpedagoger till exempel, sĂ€ger hon.
Nu har VÀnsterpartiet tagit ett nÀmndinitiativ, och föreslÄr i en skrivelse till regionstyrelsen att regiondirektör Stefan Hollmark fÄr i uppdrag att utreda vad regionen kan göra för att komma till rÀtta med den problematiska frÄnvaron.
â Det har blivit sĂ„ stora siffror att det hĂ€r inte lĂ€ngre Ă€r ett problem för enskilda elever. Det har blivit ett samhĂ€llsproblem, och nu mĂ„ste vi se vad övriga delar av regionen kan göra för att hjĂ€lpa barn- och utbildningsnĂ€mnden, sĂ€ger Jörgen Benzler (V).
Har VÀnsterpartiet nÄgra egna förslag pÄ insatser?
â Vi har ingen patentlösning. Det Ă€r ett komplicerat problem, men kanske kan samarbetet mellan skolan och socialförvaltningen öka, sĂ€ger han och tillĂ€gger:
â Jag tror att de som arbetar med skolfrĂ„nvaron gör vad de kan, men uppenbarligen rĂ€cker det inte. Personligen tror jag att mötet mellan vuxna och barn i skolan Ă€r bland det viktigaste. Risken Ă€r att det blir fĂ€rre vuxna i skolan nĂ€r vi mĂ„ste spara.
Skolornas elevhÀlsoteam har ett pÄgÄende systematiskt arbete tillsammans med eleverna och deras vÄrdnadshavare. MÄnga av eleverna har Àven kontakt med BUP, socialtjÀnst och andra instanser.
Av den kartlĂ€ggning som utbildnings- och arbetslivsförvaltningen gjort av vĂ„rterminen 2024 framgĂ„r att problemen Ă€r störst i högstadiet. 92 av de 122 eleverna med problematisk skolfrĂ„nvaro finns i Ă„rskurserna 7â9. Största orsaken till frĂ„nvaron Ă€r neuropsykiatriska funktionsnedsĂ€ttningar och psykosocialt mĂ„ende.
Skolornas elevhÀlsoteam har ett pÄgÄende systematiskt arbete tillsammans med eleverna och deras vÄrdnadshavare. MÄnga av eleverna har Àven kontakt med BUP, socialtjÀnst och andra instanser.