Att se ett litet barn ensam på sin trehjuling på väg att korsa en trafikerad väg, får de flesta att agera. Svårare är det att veta vad man ska göra när ett barns gråt tränger igenom grannens höga ljudnivå dag efter dag. Det är då du ska höra av dig till socialförvaltningen. Det kan vara ett barn som är lika illa ute som den lilla cyklisten i korsningen.
– Som medborgare bör du slå larm. Barn är allas ansvar, säger arbetsledare Pernilla Lindgren som jobbar med orosanmälningar på socialförvaltningen tillsammans med enhetschef Cecilia Thun.
För myndighetspersoner i skolan, sjukvården, socialtjänsten och hos polisen är uppmaningen skarpare.
– De är enligt lag skyldiga att slå larm om de misstänker att ett barn inte har det bra, säger Cecilia Thun.
2018 hade Gotland 1874 orosanmälningar och två år senare hade de ökat med 26 procent till 2388, (2207 individer) vilket inte är kopplat till pandemin. Varför det kommer in fler anmälningar kan handla om att fler fått information om vad man ska göra när man misstänker att barn far illa. Det kan också vara så att våldet mot barn har ökat. Det senaste året finns risk att den sociala isoleringen och att jobba hemifrån leder till att den psykiska pressen blir större och att barnen kommer i kläm.
– Varken barn eller föräldrar har samma stöd i sina nätverk när smittrisken begränsar umgänget. Då ser inte far- och morföräldrar eller andra inom familjens nätverk vad som händer på samma sätt som annars. Insynen minskar, säger Cecilia Thun.
– Vi har farhågor om att vi kommer att se mer av den sociala isoleringens effekter senare, när vi kommer ut ur pandemin. Det kan finnas dolda problem bakom den sämre insynen, säger Pernilla Lindgren.
Larmen handlar om både fysisk och psykisk misshandel. Det kan vara att en nära anhörig tar till fysiskt våld mot barnet eller någon annan i familjen. Vad som utlöser våldet varierar men kan ha samband med att en person i hemmet mår psykiskt dåligt eller missbrukar.
Många olika faktorer påverkar hur ett barn mår.
– Det kan vara allt från att barn inte har tillräckligt med mat och kläder till att de lever under stor psykisk press med föräldrar som missbrukar eller är sjuka. Det i sin tur kan leda till att de bevittnar grovt våld eller själva blir slagna, förklarar Pernilla Lindgren.
Till socialförvaltningen på Gotland kom det in 2388 orosanmälningar förr året. Det är mer än sex anmälningar i snitt per dag.
– När vi får in en anmälan måste vi göra en skyddsbedömning inom 24 timmar för att ta ställning till om barnet behöver akut hjälp. Ett beslut om en utredning ska göras, måste tas inom 14 dagar.
Omkring 620 utredningar har gjorts under 2020. Socialförvaltningen avgör vilka olika åtgärder som kan bli nödvändiga för att skydda barnet.
– Det finns olika insatser om familjen vill ha hjälp och vi kartlägger deras behov. Vi hade cirka 90 barn i fjol som placerats utanför familjen varav 30 under tvång, säger Cecilia Thun.
Den absolut vanligaste insatsen är att föräldrar och barn får stöd och hjälp i olika former av socialtjänstens familjebehandling. Insatser som hjälper familjer att själva hitta bra lösningar på det som varit orsak till oron.
Även föräldrar kan ta kontakt själva om de känner att de inte riktigt orkar och räcker till för sina barn. Det finns hjälp att få.