Otur att Gute bara möter 110-taggare
Det gäller att gå omkring som en igelkott i de flesta sammanhang. Och om så krävs försöka bli taggad till 120 procent. Själv får man vara glad om man numera kan bli taggad till, låt oss säga,87 procent. Men så blir det också som det blir.
Möjligen har det med matteundervisningen i den moderna skolan att göra. Ja, att unga sportskribenter uttrycker procentsatser sådär. Jag tänker på historien, då läraren meddelade att 39 procent av klassen fått underkänt i senaste matteprovet. "Ha, du skojar, för så många är vi ju inte i klassen", sa en av de underkända triumferande.
På sportsidorna har man ett slags egen logik. Tillexempel förekommer rubriker av typen: "Han har 100 000 skäl att flytta till Stockholm". Det kan då gälla en idrottsman som får 100 000 kronor för att slå sig ned i huvudstaden. Varje krona skulle alltså vara skäl nog för att dra dit. Redan en tjuga skulle utgöra aktningsvärda 20 skäl att bli stockholmare. Ja, en enda spänn kunde göra att man funderade på saken. Helt befängt! För vem fan vill bli stockholmare om han så fick en miljon?
Lite brister i det logiska tänkandet ligger också i att saker och ting numera vanligtvis är "fyllda till bredden". I dag fylls glas och till och med sugrör "till bredden". Min gamle vän Roland Olsson har startat en riksförening som ska ta upp kampen mot det där breddfyllandet. Om medlemsavgiften inte är alltför blodig söker jag nog medlemskap där för att åter försöka få både glas och sugrör fyllda till brädden.
Samtidigt kunde man kanske försöka avskaffa livegenskapen inom fotbollen, där ju "Olle Olsson tillhör en av de bättre spelarna i laget". Fast där har jag bara små förhoppningar. Jag hörde en gång en högre skolman använda sig av det där uttrycket "han tillhör en av dem" och uttalade lite besvikelse att en bildad man uttryckte sig så illa. Försöken att få honom att inse det galna i språkbruket misslyckades kapitalt. Han tillhör nog fortfarande en av dem som fyller glaset till bredden när han blir taggad till 110 procent.
Det blir nog ingen ordning på allt det där förrän EU kommer med en ukas om att våra glas i framtiden ska vara fyllda till brädden. Något problem med själva fyllandet blir det inte så många hundratals liter öl, vin och brännvin som anses vara en lagom personlig EU-ranson. Något tal om "varannan vatten" är det inte för svenska bunkrare i Puttgarden.
Det kör man ju annars med i officiella sammanhang numera. Fast också det kan ju ha sina sidor. Medströms Martin tillexempel kan enligt Leilgards Ludde numera ibland ses lite på snusen efter något sammanträde, vilket aldrig hände förr. "Jo, han drack ju bare vatten förut, men nu tar han varannan vodka", enligt Ludde.
Sommaren är ju inte helt slut ännu även om en och annan firare i Visby torde vara det. Det är tiden då märkunderliga saker kan ske. Sålunda har en flicka blivit förtjust i mig. Och detta tack vare att jag röker pipa. Flickan ifråga heter Alma och är två år. På en femtioårsdagsfest blev hon så begeistrad då jag blåste ut rök genom näsan, att jag större delen av kvällen fick ägna mig åt denna konst.
Hon var för liten för att inse, att piprökning är det värsta man kan ägna sig åt. Till och med har en kvinna i Visby höjt sin klagande röst och vill förbjuda rökning i grannlägenheter. Och man får faktiskt ha en viss förståelse. Här står hon kanske vid grillen på balkongen eller gräddar pizza i köket då lukten av piprök tränger in någonstans ifrån. Kanske dags att ta upp Sven Lundborgs förslag att förbjuda pipan i hela innerstan. Röken kan ju verka irriterande på bilisterna som kör omkring där. Kanske rent av vara skadlig för lacken.
Men ständigt upptäcker man nya faror. Dieselbilarnas avgaser sägs nu vara farligare till och med än piprök. Många sällskap, föreningar och sammanslutningar finns förvisso redan. Men kanske dags ändå att vid sidan av VISIR bilda VISIKD.
Alltså Vi Som Inte Kör Diesel!
Så jobbar vi med nyheter