Under december 2023 avled 73 personer på Gotland, att jämföra med 50 personer samma månad året innan.
Familjesidorna i de gotländska tidningarna har haft ovanligt många dödsannonser de senaste veckorna. Statistik från bårhuset på Visby lasarett visar hur det ser ut.
Under december 2023 avled 73 personer på Gotland, att jämföra med 50 personer samma månad året innan – och mellan 42 och 56 under decembermånaderna sedan 2018. Förra året ökade också det totala antalet avlidna på Gotland, till 666 personer – från i genomsnitt 633 avlidna per år under de sex åren dessförinnan. Samtidigt minskade antalet förlossningar till bara 467, antalet brukar annars ligga över 500 per år.
Att Gotlands befolkning blir allt äldre, och därmed får fler som är sköra, är allmänt känt. Michael Lidström, överläkare i geriatrik vid Region Gotland, menar att man måste analysera åldersstruktur och dödsorsaker bättre, innan man kan uttala sig om att många avlidit under december.
– Men tittar vi på åldersspannet 65 till 100 år blir vi allt fler äldre äldre och därmed ökar också sjukdomarna, säger han.
På Gotland har fler än 100 personer som varit smittade av covid-19 avlidit sedan sjukdomen kom hit. Enligt Socialstyrelsen har 73 av dem avlidit på grund av covid-19. 25 av dem hade bott i särskilt boende, och 24 hade haft hemtjänst.
Avskedsrummet på Visby lasarett.
Kerstin Ahlqvist är medicinskt ansvarig sjuksköterska på socialförvaltningen och även hon menar att man måste titta mer noggrant i journaler och årskullar innan man kan uttala sig.
– Det har inte varit några jättetoppar vare sig av infektioner eller sjukdomar. Våra brukare och personal är ordentligt vaccinerade, säger hon.
Under de kommande vintermånaderna är inte bara covid-19 en faktor att vara försiktig med, menar hon:
– För den som är nedsatt kan faktiskt en vanlig förkylning vara lika förödande. Vi ber därför att alla som kommer på besök gör det bara om man är fullt frisk.
Kerstin Ahlqvist är medicinskt ansvarig sjuksköterska hos Region Gotland.
God handhygien kan tyckas simpelt, men är enligt Kerstin Ahlqvist en grundläggande och enkel åtgärd för att själv radikalt minska smittspridningen.
– Tvätta händerna när du har varit ute i affären eller åkt buss. Om du börjar känna dig sjuk, vänta någon dag innan du hälsar på den som är skör. Och håll avstånd, man behöver inte kramas om man träffas i affären.
För de allt fler äldre på ön finns mycket som man faktiskt kan göra själv, för att både förbättra livskvaliteten och i förlängningen också livslängden. Fem nycklar pekas ut av Michael Lidström som avgörande: Kosten, fysisk aktivitet, hjärngymnastik, sociala aktiviteter och att själv hålla koll på kroppens värden i form av blodtryck och blodsocker, är faktorer som ger ökad hjärnhälsa och därmed ett sundare liv.
Ofrivillig ensamhet och understimulans är riskfaktorer, medan lycka och positiva tankar ger motsatt effekt:
– Att man gör saker som gör en glad och förgyller ens tillvaro är viktigt, säger Michael Lidström.
I sitt jobb på minnesmottagningen möter han den trend som syns i hela landet, där stigande ålder är den största riskfaktorn för att utveckla Alzheimers sjukdom.
– I USA har man nu godkända läkemedel i pipen som är på gång till Sverige och Europa också, kanske under 2025. De ger en helt annan möjlighet till behandling och man har sett att man kan bromsa sjukdomsutvecklingen av Alzheimers sjukdom i ett tidigt skede, säger Michael Lidström.
För sjukvården på Gotland kommer nya mediciner att bli en utmaning i ökade kostnader, men också i att noga övervaka de patienter som får injektionerna.
– Eftersom en tidig diagnos är viktig kommer medborgarna att sätta tryck på sjukvården på ett helt annat sätt att få bli utredda, säger han och berättar att prognosen är över 200 nya insjuknade i demenssjukdomar på Gotland varje år.