Gotlands kust är mycket attraktiv bland de som vill bygga på ön. Mer än en tredjedel av de småhus som byggdes 2010-2020 uppfördes strandnära.
När Region Gotland kartlagt var småhus byggts 2010–2020 har man även undersökt hur många av dem som byggts i naturområden som är riksintressen med ett särskilt skydd. Miljöbalkens fjärde kapitel pekar ut Gotlands kust, Östergarn och Storsudret samt på Fårö, där fritidsbebyggelse endast får komma till stånd som komplettering till befintlig bebyggelse.
Trots de särskilda reglerna var drygt 80 procent av de småhus som byggts kustnära fritidshus. När bygglov handläggs ser miljö- och byggnämnden mest till det enskilda ärendet, men när sammanställningen ger en större bild och visar att det beviljats så många bygglov totalt finns det anledning att se över hur man bedömer möjligheten att få bygga.
– Hittills har vi gjort rimliga bedömningar. Det är bara ett fåtal av de ärenden som överklagas där nästa instans anser att vi gjort fel, säger tillförordnad stadsarkitekt Gunnar Gustafsson och tillägger:
– Jag tror dock att vi kan vara lite strängare.
För att kringgå de hårdare kraven för fritidshus kan den som vill bygga kustnära söka bygglov för ett permanenthus.
– Vi har fler exempel på sökande som efter att ha nekats bygglov för fritidshus söker bygglov för permanentboende, säger Gunnar Gustafsson.
I den sammanställning som gjorts har man tittat närmare på Fårö och Östergarnslandet. För Gotland totalt har tre fjärdedelar av de en- och tvåbostadshus som byggts för permanent bosättning någon folkbokförd. På Fårö har bara var femte en- och tvåbostadshus någon folkbokförd. För Östergarn är siffran högre. Av 27 en- och tvåbostadshus har 15 någon person folkbokförd.
Siffrorna är nedslående för de strandsocknar som vill öka sin bofasta befolkning. Under 2010–2020 byggdes 667 småhus i de områden som utpekas i miljöbalken. Av dem har bara 97 någon folkbokförd (15 procent).
Även om det mesta som byggts kustnära är fritidshus, och därmed förväntas stå tomma en stor del av året, är Region Gotland medveten om att de är ett potentiellt problem. Nya fritidshus har oftast standard som en permanentbostad, och det finns redan en trend att allt fler fritidshus övergår till permanentboende.
I förslaget till ny översiktsplan formulerar regionen problemet så här:
”Med hänvisning till syftet med 4 kapitlet 4 paragrafen i Miljöbalken och svårigheten att skilja mellan bostadsformer finns det goda skäl att iaktta försiktighet vid bygglovsprövning av enstaka ny bebyggelse på platser som saknar fördjupad planering inom nämnda områden.”
När länsstyrelsen yttrade sig över planen underströk man betydelsen av att bara tillåta komplettering till befintlig bebyggelse i de kustnära områdena. Annars skulle landskapet splittras upp och förlora sin karaktär. Länsstyrelsen välkomnade även regionens förhållningssätt om försiktighet vid bygglovsprövningen.