Under tisdagen var Rädda barnens utvecklingschef Ola Mattsson på Gotland för att föreläsa om barnfattigdom och de barn som är fast i Syriens IS-läger.
– Det är två viktiga frågor som vi på Rädda barnen inte bara kan mycket om utan också jobbar mycket med. Vi vill att det ska bli en mer öppen diskussion runt den relativa fattigdomen som finns i Sverige. Och i förlängningen kanske även det samband med radikalisering av unga som vi kan se, säger Ola Mattsson.
Rädda barnen definierar barnfattigdom genom ett hushålls disponibla inkomst, en ensamstående förälder med ett barn räknas som ekonomisk utsatt då hushållets disponibla inkomst understiger 12 419 kronor per månad. Samma siffra för ett hushåll med två vuxna och två barn är 18 854 kronor per månad. Enligt hjälporganisationens statistik fanns det under 2016 omkring 186 000 barn i Sverige som föll inom gränsen för fattigdom. Av dem kunde 772 hittas på Gotland.
– Gotland ligger på 111:e plats av alla kommuner i att ha lägst barnfattigdom här i Sverige. Men under perioden 2011 till 2016 är det tydligt att Gotland var bäst i Sverige på att minska andelen barn som lever ekonomiskt utsatta. Minskningen som skedde på Gotland var ungefär 3,7 procentenheter, säger Ola Mattsson.
Mari Bergström är enhetschef för region Gotlands stöd- och försörjningsenhet.
– Det är svårt att sätta fingret på vad som står till grund för en sådan minskning men vi har en uttalad ambition bland handläggarna om att prioritera barnfamiljer i en ekonomisk utsatt situation. Vi vill minska det lidande och negativa sociala arv som barnen kan komma att utsättas för.
En viktig åtgärd i att minska barnfattigdomen menade Ola Mattsson var att få ut föräldrarna i arbetslivet. Något som Mari Bergström jobbat med i flera år.
– Projektet heter Diagonalen, genom det anställs sju personer under ett års tid på Röda korset. Det ger både inkomst, självförtroende och något att skriva på CV:t när man är färdig.
Att som barn leva i fattigdom kan ge svåra konsekvenser, även om det bara handlar om en kortare period.
– Hälsan och utbildningen är de två aspekter vi måste lägga mest energi på. Trots att man lever ekonomiskt utsatt ska man våga uppsöka den vård som behövs och skolan måste kunna ge det stöd som föräldrar inte alltid kan. Misslyckas vi där är risken stor att individerna inte tar sig ur fattigdomen ens i vuxen ålder, säger Ola Mattsson.