Paddliv i Kettelvik

Den grönfläckiga paddan är en av Sveriges idag mest hotade groddjursarter.
Naturvårdsverket klassar den som "akut hotad" och sedan år 2001 pågår därför ett arbete för att återskapa arten. Arbetet leds av Claes Andrén, som är professor i naturvårdsekologi, och Christer Larsson, inspektör på Nordens Ark i Hunnebostrand i Bohuslän .
I onsdags kom de två till Gotland för att se hur det gått för de cirka 500 unga paddor som sattes ut vid Kettelvik i september i fjol.
Fanns det några kvar? Hade de överlevt?
Claes Andrén och Christer Larsson var mycket spända men vågade inte ha alltför stora förhoppningar. Tidigare försök att återskapa arten har inte gått så bra. Fem - sex försök har gjorts, utan framgång.
-Men den här gången tycks det fungera, säger de dagen efter fyndet på vägen ovanför viken. Efter mötet med paddan Bosse.

<span class='mr'>Finns en - finns flera</span>
Det är första gången de gjort ett återfynd på Gotland. Och det betyder mycket, fast det bara handlade om en enda padda, berättar de.
-Ja, hittar man en vet man att det finns många fler runt omkring, säger Claes Andrén.
Förhoppningen är att de nu årsgamla paddorna trivs så bra att de om ett eller två år när de är könsmogna hittar bra vatten att leka i och förökar sig och att en livskraftig population etablerar sig.
I väntan på egna, Gotlandsfödda, paddyngel och ungar släppte Claes Andrén och Christer Larsson i går ut ytterligare 960 småpaddor, uppfödda i fångenskap på Nordens Ark.
De släpptes på tre olika platser längs viken. Boxarna som de fraktats i med flyg och bil från Bohuslän öppnades och efter bara några minuter hade flera hundra grönfläckiga paddor i litet varierande storlek hoppat iväg och gömt sig under någon sten eller i något skrymsle en bit upp längs strandängarna.

<span class='mr'>Öppna landskap</span>
Området längs Kettelvik har de bästa tänkbara förutsättningarna att ge bra livsbetingelser för den grönfläckiga paddan.
-Den trivs i öppna, väl betade gräsmarker. Det ska vara så platt och öppet som möjligt när de letar mat, säger Claes Andrén och Christer Larsson.
Och maten, den består framför allt av insekter. Skalbaggar och andra kryp.
-Dom äter bara sånt som rör sig. Växter äter de bara under larvstadiet då de lever i vatten, när de sedan omvandlas till landliv blir de helt och hållet djurätare, säger de två artforskarna och artvårdarna.
Så länge det är någorlunda varmt kommer de små paddorna att leva ett aktivt liv i sin nya hemtrakt i Sundre. Men under vintern går de ned i en lågennergisituation, de ligger i dvala, och börjar inte röra på sig igen förrän vårsolen värmer.
Projektet att rädda den grönfläckiga paddan drivs av Naturvårdsverket men mycket av det praktiska arbetet sker via stiftelsen Nordens Ark. Regionalt är det länsstyrelserna som backar upp projektet.
Vid utsättningen vid Kettelvik i går fanns representanter för länsstyrelsen på Gotland med och man diskuterade hur man från myndighetens sida kan hjälpa till att förbättra betingelserna för arten ytterligare.