Mohammed Aldamen kommer ursprungligen från Syrien men flydde 2015 från Turkiet där han bodde med sin familj sedan tre år tillbaka.
Det är måndag och första dagen som familjen Aldamen slår upp portarna till den nya restaurangen i före detta Vickys krog, vid Sliterondellen i Visby.
Bakom disken och ännu längre bak i köket, är det stor aktivitet. Det är mer eller mindre hela familjen, plus några vänner till den, som hjälps åt med allt från matlagning till städning och dukning inför öppningen vid lunchtid.
Äldsta sonen Mohammed berättar att de drivit två olika matvagnar i Visby de senaste åren, bland annat Pizzakungen. Men nu är vagnarna sålda.
– Nu har vi äntligen vår första restaurang – inomhus, säger Mohammed med ett stort leende.
Familjen Aldamen kommer ursprungligen från Syrien och flydde till Sverige 2015, efter att ha levt som flyktingar i Turkiet i tre år. Det var den då 16-årige Mohammed som tog det första steget mot Europa.
– Som syrisk medborgare fick jag inte lov att börja på gymnasiet i Turkiet. Jag hade gått om nian tre gånger för att plugga upp betygen, men sen insåg jag att det inte spelade någon roll. Så jag såg ingen framtid i Turkiet om jag ville studera och få ett bra jobb.
Mohammeds pappa, Tisyen, vägrade först att släppa iväg honom. Men efter några månader gav han med sig och Mohammed slog följe med sin kusin.
– Jag kände till att det fanns ett sätt att till fots ta sig till Grekland, som var det säkraste sättet. Men när vi kom till gränsen blev vi tagna av militärpolisen som skickade tillbaka oss till Turkiet.
Pappa Tisyen Aldamen.
Hemma igen hos familjen var han till en början fast beslutsam att inte försöka igen.
– Vi som flytt behandlades mycket dåligt av den grekiska militären, det var inget jag ville vara med om fler gånger. Men efter några veckor hängde jag på en kompis. Han hade hört att det bästa sättet att ta sig över till Grekland var med lyxbåt, en sån yacht.
Mohammed betalade 4 000 euro, drygt 40 000 svenska kronor, för biljetten.
– Det var ingen yacht som stod där i hamnen. Det var en liten fiskebåt. Istället för en handfull personer, som de sa att vi skulle vara, var det säkert över 60 personer som skulle med.
– Men vi lyckades. Vi tog oss på något sätt till Grekland med den där båten, utan att dö.
Mohammed Aldamen med sin mamma, Ebtisam Aldamen
Mohammed berättar obehindrat om den långa och livsfarliga resan, och avslutar nästan varenda mening med ett leende. Men den två månader långa flykten till Sverige var förstås varken enkel eller lättsam, det förstår vem som helst.
Den första delen, innan han nådde EU:s gränser, gick han. Väl framme i Tyskland blev det enklare eftersom han kunde åka tåg. Men att han skulle ta sig in i Sverige, som var Mohammeds mål, var inte självklart eftersom gränsen mellan Sverige och Danmark nu var stängd.
– Men jag hade tur. Jag skulle egentligen ha åkt buss, men missade den. I efterhand så vet jag att det var tur, för bussen stoppades vid gränsen, säger Mohammed.
Han fick så småningom en plats på ett boende i Ängelholm, för ensamkommande flyktingpojkar.
– Pappa fick se var jag var, han blev förskräckt och sa direkt att ”vi kommer, där kan du inte vara helt ensam”. Han visste ju inte hur det var här, att jag var trygg.
Resten av familjen gjorde samma långa och farliga resa, hela vägen från Turkiet till Sverige.
– Det var mamma och pappa och mina fem småsyskon. Min lillasyster var pytteliten, två eller tre år. Mina föräldrar har berättat om när de kom till Ungern och militärpolisen skickade hundar efter dem i skogen. De sprang för sitt liv med min lillasyster i famnen. Men de klarade sig allihop, och de kom till Sverige ett par månader senare
På måndagen öppnade en ny arabisk restaurang i före detta Vickys krog, vid Sliterondellen. Mamma Ebtisam Aldamen tillsammans med yngsta barnet Esra, 10 år.
Var det Sverige som var målet hela tiden?
– Nej, jag skulle egentligen till Tyskland. Men efter att ha pratat med vänner som redan bodde i Sverige bestämde jag mig för att försöka ta mig hit. Jag fick höra att det var det bästa landet att komma till om man vill studera och bli något.
När hans föräldrar och syskon kom till Sverige, vilket blev möjligt tack vare att Mohammed redan fanns i landet som ensamkommande, placerade Migrationsverket familjen på ett flyktingboende i Grums i Värmland.
– Vi bodde i ett litet rum med sex sängar. Det var inte så bra. Och jag kunde inte studera, annat än SFI.
Ebtisam Aldamen står för den arabiska matlagningen på restaurangen.
Men Mohammed hade en strategi som skulle visa sig bli värdefull längre fram.
– Jag hängde bara med svenskar. Jag kände ingen men jag använde den här tiden till att bli vän med folk på Snapchat, som jag kunde prata med och jag det var så jag lärde mig svenska, säger han.
Efter ett knappt år skulle familjen få flytta till eget boende.
– Migrationsverket frågade vart vi ville komma. Då tog pappa upp en karta över Sverige. ”Där ska vi bo”, sa han och pekade på Gotland. Ingen av oss visste något om Gotland utan det var pappa som ville bo på en ö, vid havet, haha.
Zhyra Pha Phaini är en vän till familjen. "Jag lagar all svensk mat", säger hon.
Det ”enda” de behövde göra var att själva hitta en bostad på ön. Trots att det tog tid var familjen fast beslutsam att det var Gotland och Visby som gällde. Mohammed, som lärt känna en gotländsk tjej under tiden i Värmland, följde med henne på besök till Visby. Det var mitt i sommaren, minns han.
– Jag kom hem till pappa igen och sa att det var en mycket bra val, haha.
Familjen fick samma höst tag på en lägenhet på Gotland. Flytten gick men då var det höst.
– Vi hade ordnat en lägenhet i Slite. Jag undrade vart jag kommit! Det var inte samma ställe som jag varit på några månader innan. Slite är fint, men det var en kontrast.
Drygt fyra år senare har mycket hänt. Mohammed har gått ut gymnasiet och har hunnit jobba två år som skiftledare på Max. Men nu har han sagt upp sig för att hjälpa föräldrarna att komma igång med Aldar – en lunch- och kvällsrestaurang som serverar både svensk husmanskost, pizza och arabisk mat.
Restaurangen serverar lunch men har också öppet på kvällen och då serveras bland annat hemlagad arabisk mat.
Vid sidan av restaurangen, där hela familjen hjälper till, har Mohammed sina studier men också precis fått jobb på ett äldreboende.
– Det är framförallt mina föräldrar och deras vänner som ska driva allt. Det är mamma som lagar all den arabiska maten. Det är hennes första riktiga jobb här. Det har inte gått att hitta något för henne på grund av språket. Så att starta eget var det alternativ som fanns, säger han.
Men för egen del sitter det svenska språket, något som hjälpt honom att ta sig igenom gymnasiet. Och för tre veckor sedan fick Mohammed sitt svenska medborgarskap.
– Nu får jag söka in till polisutbildningen. Det är min nästa stora dröm, säger han.