Pärlan vaknar med våren
De allra flesta har sett den i ögonvrån när man susar förbi med bilen. Noterat överdådet av färger och blommor på sommaren.
Foto:
Men hur många har varit inne och hälsat på i Visby Norra Koloniträdgård, kolonin vid Norra Hansegatan, trots att det är öppet hus några gånger per år? Låt oss stiga in i en av Visbys pärlor.
Förslaget att anordna arbetareträdgårdar i Visby kom så tidigt som 1902, från trädgårdsmästaren Per Löfstedt. Men det dröjde ända till 1906 innan stadsfullmäktige upplät marken och utsågs en trädgårdskommitté.
En krona i årsavgift
Den 28 mars 1912 anordnades det första mötet för Visby Norra Koloniträdgårdsförening och årsavgiften var 1 krona.
Allt detta kan man läsa i den jubileumsskrift som föreningen gav ut i samband med 90-årsjubileet.
Frågan om en koloniträdgård var kontroversiell. Flera politiker i början av 1900-talet ansåg att projektet skulle inkräkta på egnahemsbyggandet.
Andra menade att de gotlänningar som bodde i mörka, usla hem behövde komma ut i den fria naturen. Allra helst barnen.
Även villaägare
En kolonilott kostar i dag i genomsnitt 30 000-35 000. Nyligen såldes en lott för 52 000 kronor, en annan för 25 000.
Priset avgörs bland annat av på var lotten är placerad, stugans skick och hur själva trädgården ser ut. Det är tillåtet för en villaägare att köpa en lott, något som inte gick för sig tidigare.
Några generella regler för vad man får och inte får odla finns inte längre. Regeln om att högst fyra kvadratmeter får vara gräsmatta är borta. Däremot får man inte övernatta i stugan.
Huvudsakligen är det pensionärer som har lotter men åldrarna spänner från 30 år upp till drygt 80. Bengt Rafors är en av kolonisterna. Han har haft kolonilott i 20 år, kommer ursprungligen från Göteborg men har bott på Gotland sedan 1970-talet.
Varför har du själv koloniträdgård?
- Jag bor i en lägenhet i Bingeby-området, så jag har ingen egen trädgård. Min första kolonilott hade jag samtidigt som jag jobbade plus att vi hade husvagn. Det blev för mycket så jag bad till slut min fru att bestämma. Husvagn eller kolonilott. Det blev kolonilott.
Gemenskap
Bengt Rafors berättar om den gemenskap som finns bland odlarna. Han känner de flesta i området och tillbringar själv nära tre timmar per dag där. Ibland går han och hans fru dit och grillar. Det blir så när man bor i lägenhet och inte kan grilla där.
Området är på totalt cirka 11 000 kvadratmeter med 40 lotter varav en är föreningslokalen "Gläntan". Alla lotter utom en har en stuga eller koja som får vara högst nio kvadratmeter stor.
Någon kölista finns inte utan var och en säljer sin lott som man själv vill. En regel, förutom övernattningsförbudet, är att man inte får ta bort några träd utan att kontakta styrelsen. Tar man bort ett träd så ska man plantera ett nytt.
- Tidigare var det gott om äppel- och päronträd. Ja, du kan ju tänka dig vad det var man åt på söndagarna, päronen var de fattigas efterrätt, säger Bengt Rafors.
Han fortsätter:
- Men koloniträdgårdarna har inte samma betydelse idag, att försörja de fattiga med mat. Trots det vill vi hemskt gärna att man odlar köksväxter.
Pallar frukt
Det händer att koloniområdet utsätts för inbrott och skadegörelse. Men Bengt Rafors menar att det är förhållandevis sällan.
- Visst händer det att någon tar sig in, pallar frukt och jordgubbar men då är det små barn som tar sig in, som kommer in under grinden, säger Bengt med ett litet leende.
Vi vandrar runt bland odlingslotterna. Så här års handlar det mest om att röja upp, rensa, beskära och planera inför den kommande säsongen. Färgerna är huvudsakligen murriga och bruna förutom vårblommorna som sticker upp som glada accenter.
Räddande ängel
I ett av koloniområdets växthus stångar sig en humla mot glasfönstret och vill ut. Vi stannar och Bengt hjälper den.
- De här är så viktiga i trädgården så dem måste man vara snäll emot, säger han och lyckas fånga humlan i kepsen.
Det råder aktivitet i området så gott som året runt. Det beror naturligtvis på hur vädret är, om vintern är mild. Men enligt Bengt finns det alltid något att göra. Vår sommar och höst är dock den mest aktiva perioden. Klimax är det i juni.
- I början av juni är det som allra finast här, säger Bengt och fortsätter med att kratta och vårda sin del av Visbys pärla.
Så jobbar vi med nyheter