- Ibland sägs det att staräurarna ska räknas till sju, ibland till bara tre. Jag vill tro att det ska vara sju, men man kan nog få räkna som man vill, säger Roland Olsson.
Som vamling och gutamålskunnig rådfrågas han i ämnet av skribenten med erfarenhet av ovädersbenägna roslagsvårar men utan epitet kopplat till stare eller snö.
- Säkert är att staren ska ha anlänt. Utan att fågeln i fråga har kommit till ön, ingen staräur, säger Roland och konsulterar skriftliga källor.
"Snöväder sedan staren kommit" är de svenska ord som motsvarar gutamålets staräur, noteras i Gutamålsgillets ordlista på nätet.
- Det ur- och oväder som kommer på våren då staren redan är framme och då får en vit rygg eller snö på ryggen. Det ska vara tre staräurar förrn det blir summar, läser Roland i Gotländsk ordbok.
- Snöoväder sedan staren kommit, men inget om hur många, står i Ordbok över Laumålet på Gotland.
Vad som räknas som en staräur, och hur många som infallit, tycks vara en tvistefråga och en smaksak.
Vissa menar att staräurarna inte räknas före 1 april, alternativt innan Gertrud den 17 mars, och tidigare snöväder betraktas som sen vinter.
Somliga tycker att snön ska ligga kvar på marken minst en halvtimme för att kallas staräur. Och en dag med flera snöfall och stunder av sol emellan kan räknas som en staräur eller som fem staräurar.
- "Ur" i staräur har inget med klocka att göra utan betyder snöyra. Och staräurarna måste gå att särskilja från varandra för att räknas, slår Roland Olsson fast.