Pedagogiska datorprogram finns men pengar saknas...
Det finns i dag pedagogiska datorprogram som kan hjälpa dem med läs- och skrivsvårigheter, dyslektiker. Och utvecklingen går snabbt framåt. Men samtidigt bromsar kommunernas dåliga ekonomi.I går samlades omkring 60 personer i Arbetarrörelsens hus för att vid ett pedagogiskt forum lära sig mer om datorhjälpmedel som talsyntes och olika träningsprogram.
Läs- och skrivverkstad Gotland (se nedanstående artikel) hade inbjudit Lars Nordgren från företaget Elevdata i Malmö för att han skulle informera och visa olika datorbaserade pedagogiska hjälpmedel för dyslektiker. En grovindelning är att det finns kompensatoriska hjälpmedel och pedagogiska hjälpprogram.
Lars Nordgren inledde med att berätta och exemplifiera talsyntes, en konstgjord datorröst. De första talsynteserna kom 1977. Men då var det mer som en robot som talade.
<span class=MR>Nästan mänskligt tal</span>
I dag finns mer eller mindre naturligt tal och man kan ställa in det konstgjorda datortalet på olika hastigheter, berättade Lars Nordgren. Än så länge finns det dock bara talsyntes med kvinnlig röst.
Talsyntesen läser upp texten från datorn. Det kan vara text från Internet eller egna texter.
Fördelen med datorn är att den kan ge svar direkt. Om det i en klass finns två elever med olika grad av dyslexi så kan de få hjälp var och en på sin nivå. Bara datorn och jag vet vilken nivå jag jobbar med. Datorprogrammen hjälper därmed också till att öka självförtroendet hos dyslektikern, säger Lars Nordgren.
Speciallärarens roll blir mer en handledares för den undervisning som kan ske i klassrummet. Man behöver inte gå iväg till något annat rum för att undervisa eftersom datorprogrammen kan anpassas individuellt, säger Lars Nordgren.
Men även om utvecklingen har gått framåt så kan man fortfarande inte koppla ihop talsyntesprogram för lässvårigheter med motsvarande program för skrivsvårigheter.
Man måste ha två olika program och de är alltså inte kompatibla. Det saknas en så kallad Sapi-koppling.
<span class=MR>Engelsk talsyntes</span>
Och ska man ha ett program i vilket man får hjälp att lära sig engelska så kostar det lika mycket som för ett på svenska.
Sedan finns pedagogiska hjälpprogram i form av olika ordlistor, i vilka man till exempel kan få hjälp med att kolla om ett ord verkligen hör hemma i ett sammanhang.
Det kan exempelvis gälla om man ska skriva väte eller vete. Man kan också ha svårt när man lär sig engelska om man inte vet hur det svenska ordet ska stavas. Här kan man få hjälp av speciella datorordböcker som kan söka på ljudstavning.
För att det ska bli möjligt att fler skolor ska kunna använda datorhjälpmedel för dem med läs- och skrivsvårigheter, så behöver man inte längre köpa programmen. Särskilda hyresavtal har tagits fram för skolor.
Så jobbar vi med nyheter