Det är för att få en översikt kring vilket investeringsbehov som finns inom regionen de kommande tio åren som samtliga nämnder tagit fram en plan för vilka investeringar som skulle behöva göras fram till och med år 2035.
Allt sammanräknat skulle Region Gotland behöva investera nästan 12 miljarder kronor under den kommande tioårsperioden, vilket innebär omkring 900 miljoner kronor per år. Enligt regionen finns dock varken tillräckligt med pengar eller personal för att utföra alla dessa investeringar så snabbt. Bedömningen är istället att det finns omkring 500 miljoner kronor per år att använda för den verksamhet som betalas med skattepengar.
Enligt regionstyrelsens ordförande Meit Fohlin är det inget nytt att regionen, eller andra kommuner i landet för den delen, har ett större investeringsbehov än vad pengarna räcker till. Det som är nytt är istället att man nu blivit bättre på att beskriva behoven som finns över en tioårsperiod.
– Tidigare har vi oftast tittat tre år i taget, men för att bli tryggare i organisationen har vi nu en process där alla investeringsbehov över en tioårsperiod lyfts fram. Därför kan det nog se mycket ut, men det är framförallt bra att få en översyn kring vilka behov som finns så att man kan jobba mer långsiktigt, säger hon.
Meit Fohlin berättar att det som styr vilka investeringsbehov som finns är bland annat livslängd på befintliga lokaler, behovet av nya anläggningar samt demografin.
– Som det ser ut nu kommer vi till exempel att vi tvungna att investera i bostäder för äldre, i och med att befolkningen på Gotland blir allt äldre. Det var ett behov vi inte såg för ett par år sedan. På andra änden av skalan så går antalet barn som föds här ner, vilket innebär att investeringar vi för några år sedan trodde att vi skulle behöva göra där kanske inte längre behövs.
Regionen har tagit fram en lokalförsörjningsplan för hur lokaler ska användas och byggas. Den planen innehåller bland annat:
- Fler platser på äldreboenden och LSS-bostäder
- Ny ishall, ny idrottshall och anläggningar för ridsport
- Förbättringar i skolor, vuxenutbildning, brandstationer och tekniska verksamheter
- Ombyggnader i hamnen och på Visby lasarett, samt för primärvården
Vilka projekt som verkligen blir av kommer att beslutas i samband med regionfullmäktiges budgetbeslut i juni.
– Vi är vana att behöva prioritera, och alla kan vara trygga i att prioriteringarna vi landar i har gåtts igenom flera gånger. Sedan kommer det alltid att finnas olika åsikter kring hur man borde göra, både inom de politiska partierna och bland gotlänningarna i allmänhet.
Vad är det för investeringar som prioriteras bort skulle du säga i nuläget?
– Det får man se när vi väl sätter oss med helheten. Vad är mest nödvändigt på kort och lite längre sikt? Det är en sammanvägning mellan välfärdens olika behov, men vi måste samtidigt kunna erbjuda en attraktiv fritid för barn och unga. Där ger ett kulturhus en attraktiv fritid för vissa, medan ett badhus och en ishall ger det för andra. Så det är klart att det är en tuff process.
Meit Fohlin fortsätter:
– Om vi till exempel inte investerar i sådant som ishall, idrottshall och liknande så medför det att vi blir en mindre attraktiv plats att bo och leva på. Samtidigt måste den typen av investeringar vägas mot behovet av verksamhetslokaler och bostäder för äldre.