Per-Olof och Lena vill behålla gårdsbilden efter branden

Det var den 4 augusti 2008 som ladugården stod i lågor vid Liffride i Lärbro. En dag som Lena och Per-Olof Eriksson aldrig kommer att glömma.– Det kommer alltid att bli före branden och efter branden, säger Lena.Om några månader står den nya ladugården klar och en ny epok startar vid Liffride.

Om någon månad ska de gamla korna vid Liffride i Lärbro flytta in i den nya ladugården tillsammans med en ny besättning och mjölkas av robotar. Per-Olof och Lena Eriksson får pris för att de byggde upp gården efter den stora branden.

Om någon månad ska de gamla korna vid Liffride i Lärbro flytta in i den nya ladugården tillsammans med en ny besättning och mjölkas av robotar. Per-Olof och Lena Eriksson får pris för att de byggde upp gården efter den stora branden.

Foto: Yvonne Winarve

Gotland2009-12-03 04:00
Allt andas nybyggt när man stiger ur bilen vid Liffride. Där den gamla ladugården stod är en ny byggnad uppförd. Den kommer att fungera som gårdsverkstad och garage.
- Vi ville behålla gårdsbilden, säger Per-Olof. Och den nya ladugården är så bred så vi fick bygga den lite bakom själva gården.
Även boningshuset och flygeln är vitkalkat och vackert. Det är bara de stora lönnarna som vittnar om att här brann det en gång.
- Stora träd fungerar som en brandvägg, säger Lena. Förmodligen är det därför man planterade dem en gång på gårdarna. Vi ska klappa ner dem lite så kommer de att ta sig igen.

136 mjölkkor
Före branden fanns ett 70-tal uppbundna mjölkkor på gården, plus kalvar och ungdjur, tjurar som föddes upp. Efter branden kommer där att finnas 136 mjölkande kor som mjölkas av två robotar.
- Andra som bygger nytt har tid att tänka medan de ännu har det gamla kvar. Vi fick ett hastigt avbrott, säger Per-Olof. Det gällde att bestämma sig. Efter ett familjeråd här hemma så bestämde vi oss för att bygga upp gården igen och sen har det bara gått för fullt. Det har handlat om nybygge - ingenting annat.
Lena och Per-Olof är trötta nu. Sista tiden har dottern, Emma, varit hemma och hjälpt till. Hon jobbar både med att mjölka de 60 kor som står installade i en annan ladugård för tillfället och Emma hjälper även till med mat och annat som måste skötas.
- Vi har haft byggjobbare här hela sommaren och andra hantverkare. För det mesta har vi varit många kring bordet, säger Lena. Sen är det ju jobbigt att ha korna på ett annat ställe. Det är ändå korna som styr ens liv.

Mycket betong
Nu hoppas de att de ska få det bra.
- Man måste tro att man ska få det bättre och att gården kommer att drivas här i framtiden också, säger Per-Olof. Hur mycket det hela kommer att kosta har vi ännu inte räknat på så jag vill inte säga någon summa. Men mycket betong är det.
De valde Del Lavals robot och de har beställt 80 högdräktiga kvigor av raserna SLB och SRB. Tjurkalvarna kommer de att sälja vidare till uppfödare men de räknar med egen rekrytering av korna.

Snälla människor
- Vi har byggt till och byggt om sen 1990. Nu trodde vi att vi i det närmaste var klara med byggandet men så blev det inte, säger Per-Olof. Men nu känns det spännande med allt det nya.
De pratar om alla snälla människor som ställde upp i samband med branden. Och de nämner också alla nyfikna som bara stannade bilen för att fotografera eländet.
- Man var ju så ledsen, säger Lena. Och man blev så arg. Men Inger Olofsson i Väte visste hur det kändes eftersom deras ladugård nyligen hade brunnit. Hon kom med både mat och bullar och det kändes i hjärtat.
Och i nybygget står en liten tomte och vaktar. Ingen vet hur den har kommit dit. Den bara stod där en morgon.
Någon ledig dag har inte Lena och Per-Olof haft sedan branden. Men i morgon åker de till stan, tar emot sitt pris och unnar sig en ledig dag.


Namn: Per-Olof och Lena Eriksson
Bor: Liffride, Lärbro
Ålder: Per-Olof, 54 år, Lena, 53 år
Familj: Anna, 27 år och Emma, 23 år.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om