Personer med svår smärta kan inte garanteras hjälp

Men det är inte säkert att det är så som Jan-Olof Henriksson säger. Tvärtom noterar Tomas Widén, verksamhetschef vid lasarettets akutcentrum (där bland andra akut-, intensiv- och operationsavdelningarna ingår) att patienter med akuta smärtor, inte alls kan garanteras hjälp.
Det är i första hand brist på kompetens som gör att verksamheten inte längre fungerar, förklarar Tomas Widén, som hoppas finns en lösning under året.
Det är oerhört viktigt att smärtbehandlingen fungerar. Men vi har brist på narkosläkare och när nu Göran Dennerborg som var med och byggde upp smärtsektionen är tjänstledig och kanske inte kommer tillbaka, så blir det svårt att hålla verksamheten i gång som det en gång var tänkt och fungerade.

Därför slutade han
Tomas Widén säger att pengar så sätt och vis haft en betydelse i utvecklingen:
Jag vet ju att Göran Dennerborg är besviken på att de ambitioner han hade inte har kunnat förverkligas just på grund av brist på pengar. Det gäller inte minst satsningen på den palliativa vården.
Patienter med svåra smärtor som söker hjälp hos sin distriktsläkare t ex och som skulle behöva experthjälp, kan inte vara säkra på att få den hjälp de behöver. Att ha ont i kroppen har inte självklart alltid fysiska orsaker och sökandet efter en patients problem kan innebära ett diagnosarbete som omfattar även psyko-sociala anledningar.
Viss smärtlindring ska ju alla doktorer och sjuksköterskor kunna hjälpa till med, men om man inte klarar att lösa en patients problem, så är det inte säkert att lasarettet har resurserna i dag. Det är inte säkert att man får hjälp.
Tomas Widén understryker att smärtsektionen eller någon liknande organiserad verksamhet, hör till det mest angelägna man nu behöver lösa.
Det här står mycket högt på dagordningen. Ja, det måste lösas.

Brist på kompetens
För de gotlänningar som lider av värk och som haft svårt att få hjälp, får beskedet från Tomas Widén bli en tröst tills vidare, i väntan på något mer konkret.
Och eftersom en springande punkt är brist på läkare med speciell kompetens, och den bristen är utbredd i hela landet, kan det vara svårt att bygga upp en ny sektion eller ny enhet.
De patienter som blivit remitterade till smärtsektionen men som inte kunnat få hjälp, har fått ett brev (se nedan) med en kanske inte helt uttömmande förklaring.
Å ena sidan heter det att verksamheten är starkt begränsad, i nästa mening att den kanske ska åter upptas senare i år, d v s verksamheten är nedlagd. Annars kan den ju inte återupptas.
Jag vet att Göran Dennerborg skickat ut information om smärtsektionen men det är förståeligt om informationen inte trängt fram, eller så visar remisserna till smärtsektionen att behovet är stort och att de remitterande läkarna faktiskt inte vet hur de ska hantera frågan.
Men det heter ju att när nöden är som störst så finns också möjligheten att hitta vägar ut, jag hoppas att det också blir så, avslutar Tomas Widén.

Brevet till patienten
Patienter som konsulterat läkare och som blivit remitterade till smärtsektionen för att få hjälp mot sina svåra smärtor, har efter en tid fått brev med följande lydelse:
"Bästa patient
Du har remitterats av doktor XX till smärtsektionen vid Visby lasarett för specialistbedömning och eventuell behandling av Din smärtproblematik. P g a minskade resurser har smärtsektionen nu en starkt begränsad kapacitet varför vi blir nödsakade att återsända alla remisser till inremitterande läkare. Om tillräckliga resurser ställs till förfogande skall verksamheten förhoppningsvis åter kunna starta under 2003.
Med vänlig hälsning..."
Brevet är undertecknat av tre överläkare och en sjuksköterska vid smärtsektionen.
Jan-Olof Henriksson säger att man hoppas att åter kunna skapa en egen enhet igen, men att det inte gick att genomföra under fjolåret, på grund av pengabrist.
Inga pengar för 2003
Smärtbehandlingens framtid ingår nu i den stora utredning som pågår om organisationen vid lasarettet.
I nuläget vet jag inte om vi kommer att ha en särskild enhet för smärtbehandling, fortsätter Jan-Olof Henriksson.
Men alla som har behov av hjälp får det av våra anestesidoktorer. De har mångårig kunskap inom området och i det läge som nu råder, får vi göra så gott vi kan.
Han tilläger att det inte finns pengar i budgeten för 2003 till en smärtenhet, att någon permanent sådan verksamhet därmed inte är planerad.
Vi hoppas hitta en lösning men det kanske blir så att vi får omfördela de pengar som lasarettet förfogar över. Vi hoppas i alla fall kunna hitta en lösning.
Kommunalrådet Åke Svensson med ansvar för sjukvårdsfrågorna, säger att smärtsektionen varit en mycket värdefull verksamhet.
Frågan om smärtbehandlingen finns inte på den politiska dagordningen just nu. Men jag kan tänka mig att det finns anledning nu att ta upp en diskussion nu.