När Peter Åslund från Örebro låg på stranden i Ar på norra Gotland fick han plötsligt se en massa konstiga plastbitar.
– Jag blev riktigt upprörd. Jag låg på en filt och tittade mig runt där jag låg. Jag kikade på fossilerna och så plötsligt fick jag se hjulformade plastbitar Den ena efter den andra dök upp när jag började gräva lite i sanden, säger han.
Peter Åslund började funderade på vad det var han hade hittat och slängde ut en fråga på Facebook. Han fick snabbt ett svar att det var så kallade biobärare som används i reningsprocesser vid reningsverk. På de små hjulen fastnar mikroorganismer som bryter ner organiska ämnen, ett viktigt steg i vattenreningsprocessen.
Peter Åslund började googla runt och hittade flera artiklar om haverier i olika reningsverk som lett till stora utsläpp.
– Det här är inte roligt. Man har ju sett bilder på fåglar som får i sig plast och sedan dör. Man tänker att det borde finnas något system som kan samla upp dem med en fiberduk eller så. Jag menar reningsverk ska ju rena vatten och inte själva bidra till problemen.
Peter Åslund berättar att han tog med sig plastbitarna hem och kommer att lämna in dem till återvinningen.
På länsstyrelsen på Gotland svarar chefen för Naturvårdsenheten, Olle Karlsson, att man just på Gotland upplever att det finns annat plast-skräp som är ett större bekymmer än biobärare. Vidare skriver Olle Karlsson att man inte fått några färska rapporter om utsläpp av biobärare, men man har noterat att det skedde ett större utsläpp från ett reningsverk i Nyköping tidigare i år.
Enligt Naturvårdsverket hamnar mellan åtta och tolv miljoner ton plast i haven varje år – däribland biobärare. Utsläppen av biobärarna uppstår främst i samband med större haverier eller mindre pågående läckage från reningsverk.
Hur stort problem utgör biobärarna?
– Det är i alla fall tillräckligt stort för att Naturvårdsverket har finansierat ett arbete för att ta fram nya riktlinjer för hur man ska jobba för att minska utsläppen av biobärare, säger Kerstin Rosén Nilsson vid avlopps- och miljöhänsynsenheten på Naturvårdsverket.
De nya riktlinjerna presenterades i en rapport i maj i år. I rapporten föreslås en rad nya riktlinjer för att minimera riskerna för utsläpp. Det handlar om enklare tekniska åtgärder som till exempel nät som förhindrar läckage, men också om mer avancerade lösningar på sikt.