När Lotta Torberg blev uppsagd från sitt tidigare jobb ville hon uppfylla sitt mål om att jobba inom vården innan hon avslutar sitt yrkesliv. Pensionsåldern har höjts och Lotta Torberg har ännu ganska många arbetsår kvar. Men hon saknar vårdutbildning och sökte därför en utbildning till undersköterska.
– Det var mitt mål att jag skulle jobba med vård innan jag går i pension. Med kunskap och med livserfarenhet så tror jag att det kan bli bra, säger Lotta Torberg.
Men trots att vården skriker efter personal så får personer över 56 år inga studielån eller bidrag från staten. Lotta Torberg valde ändå att börja utbildningen. Hon har en partner att dela utgifterna med och har också fått en timanställning inom hemtjänsten så hon klarar ekonomin. Men många har det inte lika väl förspänt eller kanske inte orkar både jobba och plugga samtidigt. Det tycker Lotta Torberg är synd, av flera anledningar.
– Det begränsar individen från att utbilda sig och gå vidare under sin yrkesverksamma tid. Det begränsar möjligheten att vara arbetsför fram till pensionen och vårdens möjligheter till mer personal, säger hon och fortsätter:
– Särskilt nu i pandemitider. Vi har gjort så många andra insatser, varför gör vi inte den här?, frågar hon.
Den frågan har Lotta Torberg också ställt till regeringen. I juni fick hon svar och det är förändringar på gång. I ett förslag från Utbildningsdepartementet ska åldersgränsen för rätt till studiemedel höjas från 56 till 60 år. Förslaget har varit ute på remiss och ligger nu för beredning hos Regeringskansliet. Går förslaget igenom kan de nya reglerna börja gälla den 1 januari 2021.
– Det betyder att jag inte behöver jobba lika mycket. Det handlar ju om att jag ska hålla, så att jag är pigg när jag går ut som undersköterska. Och också för när jag pluggar, då vill jag ju inte göra det halvdant för att jag måste jobba, säger Lotta Torberg.
Hos Region Gotland finns ett stort behov av personal inom vård och omsorg. Om åldersgränsen för studiemedel höjs skulle det vara positivt för regionen.
– Det skulle ha en stor positiv effekt. De som sitter fast i ett yrke som de inte riktigt trivs med i dag skulle våga ta klivet över till något utav våra yrken och vi skulle få utbildade medarbetare. Det skulle vara jättepositivt, säger Roger Nilsson, HR-chef på socialförvaltningen.