"Är du lönsam lille vän?" är ett proggalbum från 1970-talet. Det är också ett uttryck, med en påminnelse om att intäkter inte är allt, när vi talar om människor.
Även om Ulrika Jansson är öns ekonomidirektör, betonar hon gärna just detta:
– Varje människa är en tillgång och det går inte alltid att mäta hur. Vi bör inte dela upp människor i "lönsamma" och "icke lönsamma".
Med det sagt har GT ändå gjort en djupdykning i ekonomin kring befolkningstillväxten.
Det kan ibland låta som att barn och gamla bara kostar pengar, medan arbetsföra vuxna alltid utgör gigantiska, levande plustecken – men det är långt från sanningen.
Detta har delvis med det statliga utjämningsystemet att göra. Systemet innebär förenklat att landsdelar med hög skattekraft och låga kostnader får bistå andra, där förhållandet är omvänt.
Ser vi på inkomstsidan ger varje ny invånare, oavsett ålder eller socioekonomi, ett plus i marginalen för Gotland.
Kostnadsbiten är knepigare. Det finns uppskattningar, men de är ytterst schablonmässiga.
– Kommer det barn kommer det ju även föräldrar. Och finns det redan plats i skolan kostar inte barnet så mycket. Men behöver vi bygga en ny skola blir det dyrare, tar Ulrika Jansson som exempel.
Det sistnämnda är viktigt för Gotlands del – eftersom det troligen inte krävs en ny skola just nu. Inte heller ytterligare ett sjukhus.
Ön har på många sätt en överkapacitet, som det vore gynnsamt att "fylla ut".
– Vi har helt klart grundinfrastrukturen för att klara många fler invånare.
En intressant detalj är att utjämningssystemet kan göra inflyttande pensionärer till vinstaffärer.
Och ändå förblir en åldrande befolkning problematisk.
– Om den så kallade försörjningskvoten blir högre så påverkas ju också kompetensförsörjningen. Bor det bara åldringar på Gotland så finns de ju ingen som kan ta hand om dem, förklarar Ulrika Jansson.
Just den försörjningen, med rätt arbetskraft, är en faktor som vår landshövding Anders Flanking betonar särskilt:
– Det behövs kompetens på olika områden, därför är det också bra med ökad inflyttning, säger han.
Sedan har vi sådant som konsumtion och tillväxt, som gör ekvationen ännu mer komplex.
– Varje ny invånare konsumerar. Den deltar också i olika sociala sammanhang som föreningsliv och berikar troligen samhället på sätt som inte går att mäta i kronor och ören, säger Ulrika Jansson.