Pojken som gav Sydafrikas aidssjuka barn ett ansikte vann

Med riktiga valbås och valurna som lånats hos länsstyrelsen var det valdag på Klinteskolan på torsdagen. Röstlängder avprickades och elevrådets medlemmar fungerade som valfunktionärer.
Vi ser det här som en träning i demokrati, berättar Ingegärd Karlsson, lärare på Klinteskolan.
Det är andra året som skolan deltar i denna världsomfattande omröstning där barnens nobelpristagare ska utses.
Även andra gotländska skolor är med i omröstningen, bland annat skolorna i Hejde, Eskelhem, Visby (Solberga), Öja och Lärbro.
Priset kommer att delas ut av drottning Silvia den 15 april och är uppdelat i två kategorier: dels "Världens barns pris" (The world´s children´s prize) som utses av en jury med 16 barn från hela världen. Det är barn som tidigare har varit barnsoldater, skuldslavar, gatubarn eller flyktingar och genom sina erfarenheter är experter på barnens rättigheter. Dels är det "Världens kompisars pris" (The global friends award) som utses av barn jorden runt i en världsomröstning.
"Barnens Nobelpris" grundades av den svenska organisationen Barnens Värld, som stöds av Sida. Den totala prissumman är på 500 000 kronor och ska användas för att hävda utsatta barns rättigheter enligt FN:s barnkonvention.
Årets finalister är:
Nkosi Johnson, pojken som gav Sydafrikas aidssjuka barn ett ansikte och en röst världen över. Nkosi avled tolv år gammal och hedras postumt (liksom den mördade pakistanske skuldslaven Iqbal Masih, som tilldelades premiärpriset 2000).
Maiti Nepal, en nepalesisk organisation som kämpar mot att unga flickor säljs till bordeller i Indien. Nomineringen omfattar även systerorganisationen Maiti Mumbai, som med risk för personalens liv befriar flickor från bordeller.
Caza Alianza, som kämpar mot övergrepp mot gatubarn i Centralamerika och hjälper barn att lämna livet på gatorna och bygga upp en drogfri tillvaro på organisationens barnhem. De erbjuds skolutbildning och möjlighet att återförenas med sina föräldrar.
På Klinteskolan har man förberett valet i en månad, berättar Ingegärd Karlsson. Bland annat har man använt sig av tidningen The Globe i engelskaundervsiningen.
Den är verkligen skriven för barn och materialet går direkt till hjärtat. Det är inte bara snyfthistorier. De här barnen har ofta en stark vilja.
Den finalist som de gotländska barnen ömmade särskilt för var Nkosi Johnson. Tillsammans med sin fostermamma Gail kämpade han i två år för att kunna öppna ett hem, Nkosi´s Haven, där aidssjuka mammor får bo gratis tillsammans med sina barn. Nkosi visste att han troligtvis skulle ha fötts frisk om hans aidssjuka mamma hade fått bromsmedicin medan hon väntade honom. Han funderade mycket över varför man låter barn dö i aids helt i onödan och i ett tal som spreds över hela världen utmanade han den sydafrikanska presidenten Thabo Mbeki.
Den 14 december 2001 beslutade en domstol i Sydafrika att regeringen måste ge bromsmedicin till havande kvinnor som har hiv/aids. Men bara några dagar efter domstolens beslut meddelade regeringen att den skulle överklaga beslutet.
I samband med prisutdelningen på Gripsholms slott får Gotland den 18 april långväga besök av bland andra Gail Johnson samt några av de barn som sitter i juryn.
Den sydafrikanska rapgruppen Black Noise, som även arbetar mot rasism och aids, kommer också.
Det här priset är mycket större utomlands. När Nkosi blev nominerad sändes det som nyhet varje halvtimme på alla nyhetskanaler i Sydafrika, säger Ingegärd Karlsson.