Enligt åtalet ska polisbilen ha gjort en omkörning av en civil bil strax innan en avfart, och när polisbilen skulle svänga höger in på avfarten så kolliderade de två bilarna.
Olyckan inträffade i somras, och enligt åtalet var två polispatruller på väg till en annan trafikolycka i Väte när en av polisbilarna kolliderade med en personbil på länsväg 143 strax innan avfarten mot Akebäck.
Poliserna som satt i den polisbilen bakom har i sin rapport från händelsen redogjort för hur de strax innan avfarten såg den aktuella polisbilen göra en omkörning av en personbil, och att de sedan kolliderade i samband med att polisbilen skulle svänga till höger mot Akebäck.
”Då vi började närma oss avfarten till Akebäck såg jag 44-9110 (polisbilen, reds anm) jämsides med en civil bil, en mindre, vit bil. De båda bilarna vinglade och körde sedan ned i diket båda två, bredvid varandra”, står det bland annat i en av polisernas rapport.
Ingen av kollegorna, varken polisen som satt i passagerarsätet i den bil som kolliderade med personbilen eller de två som satt i polisbilen som färdades efter, har i förhör kunnat ge någon klar och tydlig bild kring hur olyckan gick till.
I åtalet menar åklagaren dock att det är polisen som körde som orsakat olyckan. Detta genom att ta en "medveten risk, eller på annat sätt allvarligt brista i den uppmärksamhet och försiktighet som med hänsyn till omständigheterna krävts för att minska riskerna för en trafikolycka".
Efter kollisionen ska poliserna i den krockade bilen snabbt ha tagit sig ut för att hjälpa den kvinna som körde personbilen. Hon fördes senare till Visby lasarett, där man kunde konstatera att hon fått "icke ringa kroppsskador i form av kontusionsskada på bukväggen, fraktur på tån, blåmärken, svullnader, sår och smärta", som det står i åtalet.
Kvinnan i den civila bilen fick bland annat skador i buken, en fraktur på tån och svullnader.
Av åtalet framgår det att polisen som misstänks för brott nekar till anklagelserna. Han har i förhör berättat att han är ”tämligen säker” på att han använt blinkers i samband med högersvängen. Detta har han senare, i ett skriftligt tillägg som hans advokat skickat, ändrat till att han är helt säker på att blinkers användes, detta då han ”alltid och rutinmässigt” använder blinkers.
Polisen menar även att han hade kommit en bra bit förbi kvinnans bil när han påbörjade svängen. När han i förhör fick frågan om vad som enligt hans mening är anledningen till att olyckan inträffade svarade han att hans uppfattning är att kvinnan i den civila bilen inte bromsade något, trots att det låg en polisbil framför med tända bromsljus.
”Det är jättesvårt att säga. Jag var inte i hennes bil och jag har inte pratat med henne. Om ett blåljusfordon, eller ett utryckningsfordon med blå ljus, kör förbi och bromsar så skulle det lika väl kunna vara att det var något på vägen framför som gör att vi bromsar. Hon borde reagera och bromsa in sin hastighet, är min uppfattning i alla fall”, har han bland annat sagt.
Polisen som körde polisbilen nekar till att han gjort sig skyldig till något brott. Han anser att kvinnan som körde den civila bilen borde ha hunnit bromsa när hon såg en polisbil framför sig med tända bromsljus.
I förhören förnekar den åtalade polisen även att han medvetet ska ha gjort något risktagande i samband med den högersväng som ledde fram till olyckan.
”Min bedömning är att jag har kommit ifrån henne en bit och när jag bromsar borde hon också reagera på att bromsa”, säger han, och tillägger även att han aldrig skulle göra svängen om han bedömde att avståndet till bilen han precis kört om var för litet.
Kvinnan som körde den civila bilen menar däremot i förhör att polisbilen svängt in precis framför henne, och att hon därför inte hann reagera. När förhörsledaren frågat vad kollisionen berodde på svarade kvinnan följande:
”Att de gjorde en högersväng in framför mig. Det är det kollisionen beror på”.