För en vecka sedan blev det klart att Carin Götblad den 1 oktober kommer att sluta efter sex år som regionpolischef i Region Mitt.
– Ett nytt förordnande på fyra år till var inte aktuellt. Jag fyller 65 den 1 januari och sista åren vill jag vara chef i den operativa verksamheten. Jag tänker inte gå i pension och vill jobba länge till, säger hon och öppnar den särskilda båtväskan för att lyfta ner marsvinen Pepsi och Muffin.
För Muffin är det sannolikt sista resan med färjan.
– Hon höll på att dö flera gånger i sommar, säger Carin Götblad och berättar hur hon hittade Muffin svårt medtagen, angripen av fluglarver och av en stor snigel som hade bitit sig fast i ryggen ute i trädgården.
Muffin är åtta år gammal, betydligt äldre än vad de brukar bli, och har alltid älskat att åka till Gotland. Efter en antibiotikakur och veterinärvård har hon nu oväntat återhämtat sig.
– Våra djur är familjemedlemmar och jag vill själv få omvårdnad och kärlek på ålderns höst, och skulle inte vilja bli avlivad, säger Carin Götblad.
På nätet har Muffin och Pepsi blivit kändisar. Att Carin Götblad, en av landets högsta polischefer med 25 år i polisledningen, lägger ut bilder på sociala medier på sina lurviga gräsätare som hon kan ses rasta i någon av Stockholms parker tycker hon själv inte är något märkvärdigt.
– Det finns forskning som visar att om man jobbar med ondska mår man bra av relationer som är oskuldsfulla och goda – det motverkar cynism. I marsvin finns det inget ont, de är väldigt snälla och trevliga djur, säger hon och berättar att Muffin och Pepsi egentligen var en taktisk present till barnbarnen.
– De ville gärna ha marsvin men fick inte av sina föräldrar. När de fick varsitt som fick bo hemma hos farmor då ville barnbarnen ofta hellre vara hos mig. Det var ganska slugt gjort av mig, säger hon och berättar att barnbarnen nu också har börjat önska sig en mops.
1997 kom Carin Götblad till Gotland som länspolismästare, då hade hon inte varit här tidigare.
– På 1920- och 30-talet var min pappa fosterbarn i Havdhem, hos en underbar familj som hette Broander, och jag hade vuxit upp med att han alltid längtade tillbaka till mamma Elin på Gotland, säger hon.
I två omgångar var Carin Götblad länspolismästare på ön. Under två år har hon också varit samordnare på regeringskansliet mot våld i nära relationer – ett arbete som hon på olika sätt vill fortsätta att jobba med. För trots att landets fängelser och häkten är fulla fortsätter våldet.
– Det finns massor att göra och vi är alldeles för passiva i samhället. Lösningen är tidiga insatser i riskfamiljer – och inte bara hårda straff när det är för sent, säger hon.
I höst ska Carin Götblad arbeta inom den operativa polisledningen. Hon vill fortsätta jobba och engagera sig i den polisiära kärnverksamheten, för att bli Visbybo permanent om tre till fyra år i det hus hon och sambon Erling Bjurström ägt i tio år. Dessförinnan hade de ett litet hus på Klinten.
– Jag älskade huset på Klinten, men vi fick fler och fler barnbarn och huset var bara på 19 kvadrat, säger hon.
En flytt till ön ger mer tid för det stora fritidsintresset.
– Då tänker jag ta hit min polishäst som jag fick av medarbetarna för åtta år sedan när jag slutade som länspolismästare i Stockholm. Polishästar är jätteväldresserade, säger hon och berättar om olyckan som ändå hände i våras.
Hennes häst råkade snubbla och stupade framåt. Hästen klarade sig utan skador men trots att hon själv bröt handleden har hon inga planer på att sluta rida.
– Absolut inte! Det är riskfyllt att rida och det finns jättemånga som tycker att jag ska ägna mig åt stavgång – men det kommer aldrig att ske!
Carin Götblad och Erling äger ingen bil men tolv cyklar, och har beställt en el-lådcykel för att kunna ta sig till återvinningen men också kunna köpa mat till marsvinen. Tillsammans med Erling gör hon dagsturer på tio mil som ger henne tid att tänka och njuta av Gotland. Hennes önskan är att många fler besökare till ön ska hitta utanför Visby.
– Minsta lilla socken har intressanta konstnärer, spännande platser och historiska kulturvärden. Jag tror att man ganska lätt skulle kunna göra olika cykelslingor med bed and breakfast så att människor som kommer till Gotland turistar på ett långsiktigt hållbart sätt. Man kommer ju hit för Visbys världsarv och den unika naturen, inte för tingeltangel och Mallorcagrejor.