Polisen på Gotland har under de senaste åren sett hur antalet ärenden rörande psykisk ohälsa nått en allt högre nivå. I år har polisen hittills haft 20 ärenden som rört personer som varit psykiskt sjuka, 130 ärenden gällande personer som försökt ta sitt liv och 94 ärenden gällande handräckning, visar siffrorna fram till den 1 november som polisen har tagit fram.
Mellan 2015 och 2019 hade polisen 1 497 ärenden rörande psykisk ohälsa att ta hand om. Samma siffra var mellan 2010 och 2014 inte lika hög: 919 ärenden.
– Om man på något sätt uttrycker att man mår dåligt, till kompisar eller via sociala medier, då är det polisen som får åka dit och kolla hur personen mår. Om man tittar på utvecklingen i vårt system gällande självmordsförsök, psykisk ohälsa och handräckning, då är det markant skillnad hur det sett ut tidigare, säger kommunpolisen Conny Johansson.
2014 hade polisen 56 ärenden gällande självmord. Nu har siffran mer än dubblerats på en femårsperiod – 130 ärenden.
– När vi hamnar i sådana situationer har vi två valmöjligheter. Antingen får personen åka med frivilligt eller så får vi prova om vi kan ta med denne med hjälp av lagen om psykiatrisk tvångsvård.
Ärenden rörande psykisk ohälsa är något som tar stora resurser från polisen. Polispatrullerna måste ofta prioritera bort ärenden som gotlänningar generellt tycker att polisen ska lägga ännu mer tid på.
– Det är personer som mår väldigt dåligt och som ofta är tacksamma över att vi kommer dit. Det är inte så ofta som de är hotfulla. Sådana ärenden är inga vi kan flytta på, de måste prioriteras och då kan vi inte lägga lika mycket tid på planerade aktiviteter som narkotikabekämpning och förebyggande arbete i trafiken.
Frågan rörande hur mycket polisen arbetar med psykisk ohälsa är något som lyfts nationellt. Conny Johansson hoppas att man från regionens sida även kommer fundera på vad de kan göra.
Han säger att de på fastlandet till exempel har ambulanser som är inriktade på psykisk ohälsa. Conny säger att det kanske inte är möjligt på Gotland – men han tycker att vården skulle kunna möta personer med psykisk ohälsa i ett tidigare skede än i dag.
– Det skulle vara positivt om man i större utsträckning kan möta det behov som finns. Vi behöver titta på hur det drabbar våra olika verksamheter i den samverkansmodell som vi har, säger han.