I stort sett alla arbetsplatser i landet har ställt om och anpassat verksamheten till den verklighet som råder sedan de första covid-19-fallen rapporterades i början av året. Polisen är inget undantag. När Marcus Nyman, yttre befäl vid Polisen på Gotland, beskriver sin nya vardag kan man känna igen sig i mycket.
– Vi liksom alla andra måste tänka på att hålla avstånd i fikarummet, vänta in varandra vid dörrposten och sprita händerna så ofta som möjligt. Vardagliga saker som man ser överallt, säger han.
Men en polisstation är förstås inte vilken arbetsplats som helst. Det märks inte minst i pandemitider.
– Vår verksamhet går ut på att medborgarna ska kunna räkna med oss till 100 procent om de ringer och vill ha hjälp, oaktat om det pågår en pandemi eller inte. Alltså har vi mycket höga krav på oss, säger Marcus Nyman.
Att vara polis i yttre tjänst innebär daglig kontakt med en lång rad okända människor – precis det som bör undvikas när smittotalen ökar. Och om uppgiften kräver muskelstyrka blir det svårt att hålla avstånd.
– Vi kastas ofta in i situationer som måste läsas av snabbt. Om personen är talbar försöker vi alltid hitta sätt att undvika onödig kontakt. Men vi hanterar ju även dödsfall och intoxikerade individer, och då är det knepigt att bilda sig en uppfattning om personen kan vara smittad eller inte. Radarn måste liksom vara på hela tiden, säger Marcus Nyman.
I likhet med annan utryckningspersonal har poliser på Gotland tillgång till skyddsutrustning, som mask, skynke och handskar.
I vilken omfattning använder ni den utrustningen?
– Det där är en svår balansgång. Å ena sidan är det viktigt att allting hanteras rätt ur corona-synpunkt. Å andra sidan arbetar vi med kommunikation och tillit – och det är inte så lätt att skapa tillit och respekt när man kommer fram med skyddsmask och inte vill komma nära. Så ofta jobbar vi utan skyddsutrustning, men vi är beredda att ta fram den om situationen skulle kräva det – och om vi hinner. Skickas vi till exempel till ett pågående självsmordsförsök kan varje sekund vara livsavgörande.
En pikant detalj är att brottsmisstänkta börjat simulera covid-symtom i ett försök att skaka av sig ordningsmakten, berättar Marcus Nyman.
– Det är något vi får höra ibland faktiskt, att vi inte får komma nära för att personen är sjuk. När det handlar om en ren lögn blir det ganska lätt att genomskåda.
Omvärlden förändras i snabb takt, särskilt i orostider som dessa. För polisen gäller det att hänga med i svängarna, understryker det yttre befälet.
– Ta exempelvis det nya förbudet mot alkoholservering efter 22, som krögarna förövrigt hanterat föredömligt. Då kan man ju tänka att vad skönt, nu slipper vi passa upp utanför krogarna. Så kan vi inte tänka. Istället måste vi fråga oss: Vart tar den brottslighet som ibland förekommer där vägen istället? Vi måste vara uppsökande och prövande i våra arbetsmönster, inte sitta och rulla tummarna.
Coronapandemin har även medfört höga krav på flexibilitet för öns poliskår.
– För att säkra bemanningen jobbar vi hela tiden med en kontinuitetsplanering, där varje medarbetares kunskapsområde inventeras. En utredare med bakgrund i yttre tjänst får exempelvis vara redo att rycka in på fältet om vi har sjukfrånvaro, och så vidare. Ja, vi måste vara beredda på det mesta. Det är en svår tid vi lever i, och vi har det yrke vi har, säger Marcus Nyman.