På måndag är kommunpolis Conny Johansson inbjuden av Rädda Barnen till ett öppet möte på Almedalsbiblioteket, för att prata om narkotikasituationen på Gotland.
– Cannabis är den överlägset vanligaste drogen. Bland ungdomar är cannabis absolut vanligast, men även bensodiazepiner. I den lite äldre kategorin är det mer inslag av kokain och amfetamin, säger han.
En stor skillnad över tid är enligt Conny Johansson just att så många olika droger ständigt finns tillgängliga på ön.
– För tio år sen var kokain kopplat till vecka 29 och veckorna där omkring, nu är det en året runt-drog, säger Conny Johansson.
Heroin är en annan drog som nyligen har gjort entré på ön.
– Vi har under en lång tid varit förskonade från heroin här. Nu ser vi problem hos vissa individer i gruppen av ensamkommande. Vilket inte är så konstigt med tanke på att de flesta ensamkommande är från Afghanistan och att 80 procent av världens opiumproduktion sker där, säger Conny Johansson.
Han betonar att det inte handlar om gruppen ensamkommande som helhet, utan just individer inom den.
Det rör sig inte heller om sprutmissbruk.
– I den gotländska kontexten är det inte injektion utan rökheroin. Det som är bekymmersamt nu när heroinet finns här är att det finns risk att fler testar och fastnar, säger Conny Johansson.
Mellan åren 2016 till 2018 har antalet narkotikabrott på ön ökat, från 682 till 984, en ökning med 44 procent.
– En anledning är så klart att vi har prioriterat det här området hårt. Det andra är att tillgången på narkotika är god och vi träffar på den i så många olika sammanhang, säger Conny Johansson.
Polisens prioriteringar spelar roll för statistiken.
– Om vi inte är ute och letar upp narkotikabrott så hamnar de inte i statistiken och då går inte statistiken upp – vi kan påverka statistiken på det området, säger Conny Johansson, men menar att siffrorna ändå speglar en verklig ökning.
Polisen kritiseras emellanåt för att ”jaga pinnar”, det vill säga rikta in sig på enkla brott för att bättra på statistiken, istället för att lägga kraft på de stora bovarna. Men Conny Johansson menar att det även har effekt att jobba mot enskilda droganvändare.
– Det vi har sett är att när vi slår hårt mot gatunivån, så slår det även högre upp i leden och vi får också viktig information i samband med de utredningarna.
Det är framför allt bland unga som drogerna är utbredda.
– Den yngre delen av befolkningen är kraftigt överrepresenterad, i synnerhet åldersgruppen 18 till 25 år, men även 26 till 35 och 15 till 17, säger Conny Johansson.
Han talar om en normaliseringsprocess bland unga, som hämtar sin information om droger på nätet och tycker att "droger – det är helt normalt". En bild som förstärks av populärkulturen och att flera länder legaliserat droger. Attitydförändringen märks också på vilka som använder droger.
– Vi hittar ungdomar i alla socioekonomiska skick. Droger är inte längre en problematik för ungdomar i marginalen, säger Conny Johansson.
Drogerna används också mer till vardags.
– Tidigare var alla former av berusningsmedel starkt kopplat till veckoslut och fest, så är det inte längre. Tittar vi på veckodagar 2018 så är det inte så stor skillnad på veckodagarna. Man använder inte droger bara för att ha roligt, utan de står också för någon form av självmedicinering.
På senare år har polisen också i större utsträckning fått upp ögonen för flickor som drogar sig.
– Historiskt i ett polisperspektiv har vi varit ganska dåliga på att uppmärksamma tjejer. Killar syns och hörs, medan tjejer ofta håller sig i bakgrunden. Det är lätt att det första du möter är det du agerar på. Där har vi nog blivit bättre.
Men att påstå att alla unga knarkar, är heller ingen rättvis bild, säger Conny Johansson.
– De som håller på med droger är återkommande i vår statistik, men de flesta avstår.
Det finns också ljusglimtar.
– Det som har blivit bättre är att vi någonstans har kommit fram till att det inte är någon enskild samhällsinstans som äger problematiken och kan ställa den till rätta. Vi som poliser är en viktig komponent i en händelsekedja och tillsammans med Region Gotland skapar vi bättre rutiner, säger Conny Johansson.
– Huvudsyftet är inte att skriva en anmälan och dela ut böter, utan att de blir upptäckta, att det blir ett lyse på dem så att föräldrarna och samhället kan agera.