Tryggve Karlsson eldar med ved hemma i Lummelunda.
På gården i Lummelunda eldar han med ved och då behövs förstås en vedklyv. Jodå, han har en stor rackare som går på el, men den drar han bara igång när det ska klyvas större klabbar i rejäla volymer.
Men lite tändved är också bra att han, smalare stickor.
– Och så hittade jag den här på Facebook, den såg himla bra ut på den lilla filmen som fanns med, så jag slog till.
”Slog till” i meningen att han betalade in de runt 400 kronor klyven kostade – som hittat, priset var nedsatt från 1 200 spänn– och så väntade han.
Och väntade. Och väntade.
Låt oss nu och här vara tydliga. Tryggve Karlsson är polis, en rättskaffens man som står för lag och ordning.
– Men, som han säger med ett skratt, man är ju inte mer än människa.
För även om polishuset i Visby är fullt av bedrägeriärenden, mycket via annonser och en del penningtvätt, är det inte alltid enkelt att hålla garden högt.
Och han behövde ju verkligen en vedklyv till tändveden.
Så han väntade alltså och väntade, började spåra försändelsen och noterade att den var på väg från Kina, trots att han beställt hos ett svenskt företag.
Han försökte få kontakt, men det var så klart omöjligt.
Så småningom kom dock ett paket i brevlådan. En vedklyv. Åtminstone till utseendet.
I själva verket en miniatyr, kanske 15 centimeter hög och i plåt. Kanske går det att klyva en banan men knappast något fastare. Inte stoppa ner ett vedträ och slå till med en klubba, som man ska göra.
Så där stod han. Tvärblåst.
Tryggve Karlsson blev blåst på nätet. ”Vedklyven håller på sin höjd till att klyva en banan”, säger han.
Tryggve kan inget annat än att skratta åt eländet. Han har låtit det bero, klyven har fungerat som ljushållare i polishuset till kollegornas oförställda skadeglädje.
På nätet har han sett att företaget inte längre saluför varan och att många andra eldare runt om i landet också gått på lurendrejeriet, flera ärenden ligger hos Allmänna reklamationsnämnden, ARN.
För egen del har han fått tag i en riktig pjäs. En halvmeter hög och i gjutjärn, personligen inhandlad i affären.
– Tänk att man skulle åka på det här, jag som predikat så mycket för ungdomar och föräldrar att vara försiktiga.
Och nu ställer du upp och berättar i tidningen, ungefär ”kolla så blåst jag är!”.
– Ja, vad ska jag göra, jag bjuder på det. Om jag varit ung polis hade jag nog inte gjort det. Samtidigt kan det vara en påminnelse till folk att vara noggranna när de beställer varor på nätet, säger Tryggve Karlsson.
Jodå, bananer ska nog gå att klyva.
Tryggve Karlsson är inte den enda gotlänningen som känner sig lurad.
– Den var som en leksaksmodell, som en miniatyr. Det var som att jag beställt en tandborste för en vuxen och fått den minsta barnmodellen, säger Christina Wolff, som när hon öppnade paketet trodde att någon skämtade med henne.
– Men jag förstod ganska snabbt att det var en bluff, fortsätter hon.
Annonsen såg rimlig ut och att köpa varan kändes tryggt och säkert, menar Christina Wolff. Hon tyckte heller inte att priset var orimligt lågt.
– Och jag genomförde köpet med Klarna och tänkte att det brukar man ju kunna lita på.
Christina Wolffs första steg blev att kontakta företaget hon beställt varan av. Paketet hade kommit från en adress i södra Sverige, men när hon skrev till företaget så blev svaret att returadressen fanns i Kina.
– Men vem vill betala runt 600 kronor för en retur, när det är mer än vad varan kostade?
Öppen spis ger god värme, även klyvande av ved håller värmen uppe.
I stället valde hon att skicka klyven till adressen i södra Sverige, tillsammans med ordernummer och ett meddelande om att hon ville ha pengarna tillbaka.
Det var för omkring tio dagar sedan, något svar har inte kommit. Före dess hade hon även anmält företaget till ARN.
– Jag tycker att det är falsk marknadsföring, att man visar en sådan här annons och sedan skickar en miniatyr.
Att få pengarna tillbaka är nog för mycket att hoppas på, menar Christina Wolff, som ändå vill att fallet ska prövas.
– Min förhoppning är att våra regelverk kring annonsering och marknadsföring ska gälla i detta fall. Att man ka få stopp på den typen av reklam när företaget bakom vet om att de blåser folk.