Polisen: "Tecken på att ditt barn kan använda droger"

Poliserna Malin Thilander och Conny Johansson vill lära föräldrar mer om droger för att de lättare ska upptäcka om deras barn är i riskzonen för att hamna i missbruk. "Det är svårt att prata om droger om man saknar kunskap."

Kommunpoliserna Malin Thilander och Conny Johansson visar upp olika droger och attribut som är vanligt förekommande bland ungdomar.

Kommunpoliserna Malin Thilander och Conny Johansson visar upp olika droger och attribut som är vanligt förekommande bland ungdomar.

Foto: Malin Stenström

Gotland2021-02-01 07:05

Kommunpoliserna Malin Thilander och Conny Johansson vill att fler vuxna, framförallt föräldrar, håller koll på öns ungdomar. Det viktigaste verktyget i kampen att få ungdomar att låta bli alkohol och andra droger är kunskap. Våga fråga och ifrågasätta vad din ungdom gör och se till att ha bra argument när det blir diskussion.

– Vi möter ofta ungdomar som ifrågasätter oss och det har blivit en jättestor normalisering kring droger. Inte blir det bättre av att det är lagligt i vissa länder och delstater, vilket de matas med via filmer, serier och sociala medier, säger Malin Thilander.

Conny Johansson tycker att det ofta framställs som glamoröst och oskyldigt att använda droger.

– Jag blir hyfsat provocerad. Det är inte sällan man ser någon tappa upp ett bad och rulla en joint, det kan ju inte tolkas som något annat än positivt, säger han.

Ungdomar kan vara mycket bra på att hitta argument som stödjer deras sak, men de har inte ett utvecklat konsekvenstänk och argumenten som kanske fick oss vuxna att stå emot när vi var tonåringar fungerar inte i dag.

– Ungdomarna tycker att de har större kunskap om droger än vuxenvärlden, men deras kunskap är snedvriden. Vi försöker lägga vår bild till deras, så att de har två sidor att ta ställning till när de ska ta beslut om de ska tacka ja eller nej när de blir erbjudna droger, säger Conny Johansson.

Nu vill kommunpoliserna också öka föräldrarnas kunskap om droger och ge dem verktyg för att upptäcka om deras ungdomar är på väg att glida snett i tillvaron.

Ett av förra årets medborgarlöften var att arbeta mot unga kvinnors droganvändande.

– Vi har länge sett att det finns en bristande kunskap hos föräldrar, en bild som förstärkts under förra året. Tjejerna upplever att det är en obefintlig dialog i hemmet, men även i skolan. Och de vuxna tycker att det är svårt att prata om droger, eftersom de saknar kunskapen, säger Malin Thilander.

Men man måste inte vara påläst för att för att prata med sina barn, även om det naturligtvis inte är någon nackdel.

– Man kan vara ganska prestigelös mot sina barn. Det är okej att säga att inte vet allt, be dem berätta och lyssna på vad de har att säga. Men om vi bemöter dem med att säga åt dem att sluta för att det är farligt så blir det inget samtal, då dör samtalet ut, säger Conny Johansson.

Alkohol är fortfarande den i särklass vanligaste drogen bland ungdomar, men många gånger leder alkoholen vidare till tyngre droger. Många säger nej till narkotika i nyktert tillstånd, men ändrar inställning när de har druckit. Och har man väl testat exempelvis cannabis, så är steget till tyngre droger inte så långt.

Psykisk ohälsa är en annan väg in i drogberoende som blir allt vanligare bland unga på Gotland. Allt fler får ångestdämpande medicin och det är inte ovanligt att ungdomar säljer tabletter till varandra, sådant de själva fått utskrivet eller kanske deras föräldrar.

– Vården har blivit avsevärt mycket bättre på att minska förskrivningarna, men ändå har det blivit lättare att få tag på ångestdämpande mediciner, säger Conny Johansson.

En orsak är att det är ganska enkelt att beställa på nätet.

– Det kanske säljs som tramadol eller rohypnol, men det kan mycket väl innehålla något betydligt starkare.

Några tecken som man som föräldrar kan hålla koll på är om det kommer oväntade paket med posten, om ungdomen verkar avtrubbad eller plötsligt ändrar inställning till en mer liberal syn på droger. 

– De första gångerna man röker på upplever man ett rus, men sedan avtar det. Då kanske man väljer en tyngre drog för att få uppleva samma rus igen, säger Conny Johansson.

Återkommande swish-betalningar kan också vara ett tecken på drogaffärer, liksom kontanter.

– Ungdomar använder inte kontanter, hittar man mycket kontanter så bör man dra öronen åt sig, säger Malin Thilander.

På grund av pandemin kan kommunpoliserna inte hålla de föreläsningar för föräldrar som de brukar ha med jämna mellanrum. Istället försöker de nå ut via sociala medier.

– Det blir en miniserie på Facebook och Instagram, med tre inlägg i första hand. Om det blir ett stort intresse kanske vi går vidare, säger Malin Thilander.

Inläggen kommer att ta upp exempel på olika droger och vilka varningssignaler man som förälder kan hålla utkik efter, vårdperspektivet och vilka konsekvenserna.

Lär dig mer

Det finns många informativa och pedagogiska sajter där du hittar tips och information om droger och hur du kan prata med ditt barn.

Drugsmart riktar sig till ungdomar 13-19 år.

Cannabishjälpen ger tips till föräldrar, bland annat om hur man kan prata med sitt barn.

Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning – CAN – samlar undersökningar och forskning kring exempelvis alkohol, narkotika och drogvanor.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!