Polisen väntar på besked om pengar

Nu väntar Anette Wilén till någon vecka in i mars och tar sedan åter kontakt för att få besked. Det gäller för Gotlands del att det behövs, som GT tidigare berättat, ett tillskott på 8,5 miljoner kronor eller minst kostnaden för 17 polistjänster.
Dessa tjänster rekryterades redan 2001 till 2003 för att fullfölja regeringens uppdrag att utöka till 100 polistjänster, men några pengar har inte staten skjutit till. Hittills har ekonomin kunnat balanseras, bland annat genom att pengar omdisponerats i samband med ombyggnaden av polishuset.
Men i år är budgetprognosen hittills ett underskott på 1,5 miljoner kronor trots att polismän som flyttat inte ersatts, trots att alla utbildningar inte kommer att kunna hållas som planerat och trots att resebudgeten skurits ner.
-Nu har vi 95 polistjänster och vi måste även återanställa fler, men hur många är beroende på hur mycket pengar vi får, säger Anette Wilén.

Bekymrad ekonomichef
Även ekonomichefen på RPS, Ann-Sofie Löth, är bekymrad över att regeringen satt en utgiftsbegränsning på 0,6 procent, vilket innebär 90 miljoner kronor och fryst anslagssparandet så att RPS får använda endast 50 miljoner kronor av de 325 miljoner som fanns kvar genom att man sparat i anslagen i fjol.
I regeringens anvisningar står att rikspolisstyrelsen får disponera 50 miljoner kronor av positivt överföringsbelopp från 2004 (anslagssparande). Resterande anslagssparande, det vill säga 325 miljoner kronor, får ej disponeras av myndigheten utan särskilt beslut av regeringen.

Frusits av regeringen
-Sedan början av 1990-talet har det varit så att de anslag som sparats ett år får gå över till nästa, säger Ann-Sofie Löth, men nu har dessa anslagssparanden frusits av regeringen.
När hon ser på polisens ekonomi i stort så anser hon att den är god, bättre än tidigare.
-I den situationen fryses anslagssparande och det görs en utgiftsbegränsning, säger hon. Vi skall bland annat betala ut retroaktiva löner då vi har ett nytt löneavtal med mera. Utgiftsbegränsningen innebär att det här årets anslag sänks med 90 miljoner kronor.
-Man kan förklara det så att vi har pengar, men får inte använda dem, säger Ann-Sofie Löth. Vi hoppas få dem framöver, men vi måste planera som om vi inte hade dem. Det värsta är bristen på besked från regeringen och att spelreglerna ändrats så att bland annat anslagssparandet frysts.

Alla får samma besked
Hon framhåller också att för att hålla utgiftstaket nere ger regeringen alla statliga myndigheter samma besked om frysta anslag med mera.
De ändrade förutsättningarna kungjordes den 22 december i fjol i det regleringsbrev som regeringen beslutade då.
Regleringsbrev är ett regeringsbeslut som innehåller regeringens mål och resultatkrav och de finansiella förutsättningarna för myndigheter, bland annat hur stora anslag som får användas.