I en tidigare artikel efterfrågade Hans Brandström, som är distriktsläkare och medicinskt ansvarig inom primärvården, mer resurser i form av personal, pengar och tid för att kunna bekämpa långtidscovid.
– Vi behöver fler ögon, öron och händer, sa han.
Uppskattningsvis lider mellan 100 och 150 personer på Gotland av långtidscovid. Siffran baseras på internationell statistik och den gotländska vårdens erfarenhet. Vanliga symtom är hjärtklappning, återkommande feber, depression och nedsatt smak- och luktsinne.
Förra veckan var frågan uppe när hälso- och sjukvårdsnämnden sammanträdde. Där var samtliga ledamöter eniga om att frågan behöver utredas.
– Vi har gett förvaltningen i uppdrag att komma tillbaka med hur många patienter det gäller och vilka resurser som krävs för att kunna ta hand om dem, säger ordförande Mats-Ola Rödén (L) och fortsätter:
– Vi har reserverat oss i texten till budgetberedningen och sagt att vi återkommer med en eventuell kostnadsökning för behandling av den här kategorin.
De långtidssjuka i covid är en helt ny patientgrupp som tagit myndigheterna på sängen.
– Här står de, helt plötsligt. Många av dem har vi inte sett i sjukvården, utan de flesta har vårdats i hemmen, säger Mats-Ola Rödén.
Smittskyddsläkare Maria Amér delar nämndens bild, men poängterar att resttillstånd av andra virusinfektioner är känt sedan tidigare.
– Det här behöver också granskas så att det inte är något annat som döljer sig, säger hon.