Politikerna saknar gemensam uppfattning i narkotikafrågor

­ Det finns en övertro på information. Information måste ackompanjeras av handling.
Det sade Ove Rosengren, Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle, som var med och debatterade svensk narkotikapolitik med ett antal riksdagsledamöter på fredagen.
­ Det viktigaste är att det finns kunskap, insikt och engagemang. Vi ska få blodsmak i munnen när vi pratar om det här. Det ska synas att vi bryr oss, ansåg regeringens nya narkotikasamordnare, Björn Fries, som inledde debatten.

Gotland2002-06-01 04:00
Det finns tydliga skiljelinjer mellan riksdagspartierna när det gäller narkotikapolitikens inriktning. Det ville debattarrangörerna Hassela Nordic Network, HNN, och Hassela Gotland visa genom att låta sju personer från de olika riksdagspartierna berätta var de står.
MaLou Lindholm, HNN, var moderator och utfrågare under debatten som hölls på Hasselakollektivet i Klintehamn.
Björn Fries var också med för att berätta om regeringens arbete. Han betonade områden som folkbildning, ungdomsnätverk och forskning.
­ Vi måste politisera den här frågan och även få kommunerna att ta sitt ansvar. Det här är en överlevnadsfråga. Det är inte pengar som är det stora bekymret. Det viktigaste är att det finns kunskap, insikt och engagemang, sade han.
MaLou Lindholm talade om skolans centrala roll och vikten av undervisning om alkohol, narkotika och tobak (ANT) som en preventiv åtgärd.
Lotta Nilsson-Hedström (mp) höll med om att undervisning är viktig, men att den måste förändras.
­ ANT är lika tråkig och lika död överallt. På Internet finns en propaganda som vår generation inte är medveten om. Vi kan inte bedriva undervisning på preparatnivå.
Hennes förslag var att undervisningen i stället bör vara jagstärkande samtidigt som den tar upp frågor om makt och pengar inom narkotikaindustrin; frågor som hon menade att många ungdomar i dag är engagerade i.
Fredrik Reinfeldt (m) tyckte att det var viktigt att inte se politiker som en enhetlig grupp med en gemensam uppfattning i narkotikafrågor.
­ Det finns ingen parlamentarisk enighet när det gäller narkotikapolitiken. Vi ska verka i en miljö, skolan, där unga människor får drogliberela budskap från alla håll. Idén om att vi ska kunna ha total kontroll över sånt, den tror jag att vi kan glömma.
Huruvida man ska få drogtesta ungdomar under 15 år upptog en ansenlig del av debattiden. Det var också här som publikens engagemang blev tydligt.
­ Varför är det så kränkande för en 14-åring att lämna ett urinpro?, undrade en samhällslärare från Täby och ställde detta mot den kränkning som ett socialt eller polisiärt omhändertagande i samband med drogmissbruk kan medföra.
Alla partier utom miljöpartiet gav klara besked om vilken åldersgräns de ansåg vara lämplig. Om man nu skulle ha någon. Folkpartiets Nyamko Sabuni tyckte inte det.
­ Jag förstår inte det här med åldersgräns. Om det är en nioåring som börjar knarka, då är det det barnet man ska drogtesta, ansåg hon och ett flertal i publiken tycktes, av applåderna att döma, hålla med.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om