Politisk enighet krävs för prioriteringar i sjukvården

Först efter total politisk enighet i hälso- och sjukvårdsnämnden kommer en handlingsplan att tas fram för prioriteringar inom den gotländska vården. Sedan följer en informationskampanj och dialog med den gotländska allmänheten.
Det handlar om förtroende, säger Åke Svensson och pekar på prioriteringar som en abstrakt fråga vilken måste göras konkret och förståelig.
Hälso- och sjukvårdsnämnden på Gotland har alltså uttalat sitt intresse för att dra igång arbetet med prioriteringar vården ön. Man har informerat sig genom prioriteringscentrum, ett nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg, i Linköping och det pågående prioriteringsarbetet i landet följs, bland annat det uppmärksammade projektet i Östergötland.
Prioriteringar
Sedan 1997 gäller ett riksdagsbeslut om prioriteringar inom vården. I korthet är målet att skapa rättvisa i vården och göra prioriteringar så att patienter med de största behoven ges företräde till vårdinsatser. prioriteringarna ska göras öppet och genomtänkt och både de val och de bortval som görs ska kunna redovisas och prövas mer offentligt.
På Gotland är prioriteringsprocessens syfte att finna former för att riksdagsbeslutet om prioriteringar ska få genomslag både i kort och mer långsiktigt perspektiv.
Förslag till prioriteringar kan komma om ett år. Först skall kunskaper hämtas in om hur manhar gjort på andra håll i landet. Sedan ska en organisation byggas upp för prioriteringsarbetet. Så följer information, diskussion och debatt där allmänhetens synpunkter tas med inför beslutsunderlaget.
Lång process
Vi kommer bara att lägga fram ett förslag som det ska finnas total politisk enighet om. I annat fall blir dokumentet värdelöst, säger Åke Svensson.
Att prioritera inom vården handlar om att tydliggöra uppdraget, att se över och bestämma vad vi ska göra, se till den tid det tar och vad det kostar. Grunden är en stark primärvård, förtydligar hälso- och sjukvårdens förvaltningschef Jan-Olof Henriksson.
30 miljoner back
Kontroll över såväl kostnader som kostnadsutveckling tycks vara lösenord för hälso- och sjukvårdsnämnden som nu sätter minus 30 miljoner i budgetunderskott vid årsskiftet.
Men prognosen är osäker, särskilt vad gäller utomlänsvården. Vården av gotlänningar som måste skickas till fastlandet har blivit betydligt dyrare än väntat. Därför kommer hälso- och sjukvårdsnämnden ekonomiska ramar att sprängas med 30 miljoner kronor.
Vården på Gotland klarar ramarna. Men kostnaderna för nästa års vård måste hållas inom en mycket snäv budget. 2004 blir ett kärvt år, summerar Åke Svensson.
Påtaglig obalans
Liksom Jan-Olof Henriksson noterar han en risk i budgeten med vakanser. Budgeten förutsätter att alla tjänster inte är besatta, med flest vakanser vid psykiatriska kliniken och rehabiliteringen.
Drygt 894 miljoner kronor är budgetförslagets belopp för 2004 inom den gotländska hälso- och sjukvården. Det är något mer än vad som finns inom budgetramen för kommande år.
I nuläget kan man konstatera att obalansen är påtaglig, sammanfattar Åke Svensson och Jan-Olof Henriksson i slutorden till den ekonomiska nämndskrivelsen

Vårdcentralerna flyttar
I maj 2005 måste primärvården vara utflyttade från de nuvarande lokalerna på Bredgatan och Söderväg i Visby.
Fastigheterna är sålda och nu måste ersättningslokaler fram för de två vårdcentralerna med vårdlag och barnavårdscentraler.
En tom fastighet på A7, i det tidigare tillfälliga systembolaget, är ett alternativ som undersöks. Där skulle verksamheterna från Bredgatan och Söderväg rymmas efter ombyggnad.
Men lokalerna där måste hyras och på sikt blir kostnaderna höga. Vi måste söka efter andra alternativ och helst då i en kommunägd fastighet, säger hälso- och sjukvårdsförvaltningens chef Jan-Olof Henriksson.

HSN i pensionärsrådet
Åke Svensson, s, ordinarie, och Curt Broberg, c, ersättare, har utsetts att representera hälso- och sjukvårdsnämnden i pensionärsrådet.