Politisk strid om bygglov på landet

Förslaget innebär bland annat att bygglovsplikten skall göras mer enhetlig och omfatta i princip all byggnation både inom och utom detaljplanelagt område. Även lantbrukets ekonomibyggnader.
Det är bra, menade socialdemokraterna, vänstern och miljöpartiet och ville att en skrivning med den innebörden skulle klubbas.
- Förslaget är vansinnigt, tyckte dock oppositionen, bestående av centern, moderaterna, folkpartiet och kristdemokraterna, och yrkade på votering.
Voteringen vanns av majoriteten med röstsiffrorna 9-6 och i remissvaret till regeringen kommer att stå:
...Utredningen konstaterar att det inte finns några logiska skäl att ha olika bygglovplikter inom detaljplan och utanför detaljplan. Inte heller finns skäl att differentiera inom och utom så kallad samlad bebyggelse. Enligt Gotlands kommun bör bygglovplikten för jordbrukets ekonomibyggnader hanteras i enlighet med denna linje."
Oppositionen reserverade sig mot beslutet och i ett pressmeddelande skriver Eva Nypelius (c):
- " Vi motsätter oss förslaget som gör det krångligare att göra smärre tillbyggnader för de som bor på landsbygden. Vi anser det helt vansinnigt och inte alls i linje med målsättningarna om `smidiga Gotland´. Kommunens resurser kan användas på ett bättre sätt än att införa ytterligare byråkrati i byggandet för boende på landsbygden."
Eva Nypelius skriver också:
- "Uppdraget till PBL-kommittén var att förenkla och snabba upp bygglovsprocessen, nu blir effekten den motsatta för oss som landsbygdskommun."

Votering
Votering blev det även kring kommunens yttrande till Socialstyrelsen över folkhälsorapporten.
Där var det synen på bakgrundsfaktorer till könsrelaterat våld som gick i sär. Och skiljelinjen gick även här strikt mellan de politiska blocken.
Majoritetens förslag till skrivning löd:
"Kommunen delar uppfattningen att det krävs en medvetandehöjning om de samhälleliga strukturer och brister i jämställdheten som sannolikt är är bidragande bakgrundsfaktorer för könsrelaterat våld."
Moderaten Gustaf Hoffstedt gillade dock inte det där med samhälleliga strukturer. Han menade att det leder tanken till att det är samhällets skuld och att det personliga ansvaret tonas ned och ville att stycket skulle strykas. Han begärde votering och övriga borgerliga ledamöter med på sin linjen. Majoriteten vann dock med 9-6 och passusen med samhälleliga strukturer blir kvar.

Extra pengar
Diskussion blev det även när det skulle beslutas om extra pengar till ombyggnaden av Kräklingbo skola. Gustaf Hoffstedt (m) ville veta varför bygget blivit så mycket dyrare än beräknat, 9,3 miljoner behövde skjutas till.
Brittis Benzler (v), ordförande i barn- och utbildningsnämnden, gav en utförlig förklaring och samtliga partier lät sig nöjas med de besked hon gav och de 9,3 extra miljoner som krävs för att ombyggnaden ska kunna fullföljas beviljades.
Ett antal fastighetsförsäljningar klubbades vid sammanträdet.
Folkparken 1 i Othem (Slite) såldes till IK Graip för 50 000 kronor.
Prästgården 1:5 i Stenkumla såldes till Charlotte och Johannes Nevala för 1 250 000 kronor.
Rekylen 24 och Råkan 15 i Hemse såldes till Vianova fastigheter AB för 250 000 respektive 1,5 miljoner kronor.
Hyveln 11 och Stansen 4 i Visby såldes till Hans-Göran Eklund för 2 086 000 kronor.
Hyveln 5 och Fräsen 1 såldes till Siltbergs maskin AB för 1 904 900 kronor.
Norr 1:25 i Visby överläts som gåva till Geab.
Kommunstyrelsen gav i går också sitt godkännnande till det breda samråd som stadsarkitektkontoret planerar för förslaget om ny fördjupad översiktsplan för Visby.
Hela våren kommer en utställning att finnas på Almedalsbiblioteket och föredrag, work-shops och diskussioner kommer att hållas på olika teman och med olika målgrupper. Ett program är nu spikat som sträcker sig från 24 mars till 19 maj.
- Alla ska få vara med och säga sitt och alla kommer att få en inbjudan hem i brevlådan, sa kommunalrådet Sonia Landin (s) som hoppas att den här modellen för brett samråd ska kunna användas vid fler stora frågor.