Politiska påläggskalvar grillades av engagerade elever på Säve

I Säveskolan fanns det också möjlighet för eleverna att få information om de olika partierna innan det var dags för den tuffare agitationen i aulan på eftermiddagen.
Av riksdagspartierna var det bara kristdemokraterna som inte var representerade i debattpanelen. På plats var Ung vänsters förbundsordförande, Ali Esbati, Grön ungdoms språkrör, Gustav Fridolin, SSU:s Ardalan Shekarabi och Magnus Simonsson, från Liberala ungdomsförbundet. Moderata ungdomsförbundet representerades av en företrädare från Gotland, Gustaf Hoffstedt, och Lars Thomsson var ersättare för Cuf:s vice förbundsordförande, Fredrik Federley.
Det talas ju om flexibilitet, till exempel på arbetsmarknaden, började Ali Esbati sitt inledningsanförande.
Om man slår upp ordet betyder det "böjlig, anpasslig". Då är frågan: vem är det som böjs och vem är det som böjer? Min pappa är taxichaufför, det är ett så kallat flexibelt jobb... han går upp klockan fem på morgonen och jobbar utan rast.
Gustav Fridolin redogjorde för miljöpartiets fyra punkter om solidaritet: solidaritet med djur och natur, med kommande generationer, med världens folk och med människor i Sverige.
Ekohumanismen var utgångspunkten i Lars Thomssons anförande.
Vår grundsyn är att vi är olika i samhället. Det är viktigt med lika villkor för olika landsdelar. Man ska kunna bosätta sig var man vill.
Kritiserade amerikanisering
Ardalan Shekarabi förklarade att hans politiska intresse fick nytt liv när han såg Muf:s kampanj "I love Bush". Han kritiserade moderaterna för att vilja ha ett mer amerikanskt samhälle med privatiseringar och "sämre sjukvård".
I USA kan man säga "you´re fired" och då får den personen sluta direkt. I Sverige har vi lagar som skyddar mot sånt. Frågan är vilket samhälle man vill ha. Vill vi fortsätta att jobba för ett jämlikare samhälle, jobba för möjligheten att få gå i skolan och att få sjukvård, frågade han retoriskt.
Jag tror på kapitalism! Jag tror att den gynnar fattiga människor. Vi vill skapa ett samhällssystem där människor tillåts blomma, sade Gustaf Hoffstedt och ställde Östtyskland mot Västtyskland och Nordkorea mot Sydkorea.
Globaliseringen gör kanske rika människor rikare, men den gör också fattiga människor rikare, fortsatte han.
Magnus Simonsson betecknade sig själv som ung, arg, liberal och feminist.
Jag blir arg när jag ser hur världen ser ut, att 30 000 barn svälter ihjäl i dag. Men det finns problem även i Sverige, till exempel att kvinnor diskrimineras och får lägre lön. Men jag tror att det går att förändra. Jag tror på frihet, att ni kan bestämma över er själva bättre än vad jag kan. Politiker bestämmer för mycket, fastslog han och förespråkade gratis sjukvård och gratis skola.
"Surrealistiskt" tal 
I globaliseringsdebatten fick Muf mothugg från flera håll. Ali Esbati tyckte att det var "surrealistiskt" att höra Hoffstedt tala om tredje världen och undrade om de båda levde i samma verklighet.
Även Gustav Fridolin, Grön ungdom, hade synpunkter.
Det där är högerns viktigaste argument: att få människor att blomma. Ja, vem kan säga emot det? Men frågan är ju hur! sade han och ansåg att länder ska få utvecklas i sin egen takt. Utan de stränga kraven från till exempel EU eller IMF.
Lars Thomsson tyckte att globalisering visserligen är bra, men att det måste finnas regler för den: "En globalisering med mänskligt ansikte".
Senare var det dags för publiken att ställa frågor. Socialdemokraten och högskolestudenten Anna Ardin undrade varför det är så många från vänstern som engagerar sig frivilligt i exempelvis Amnesty, samtidigt som det är moderaterna som ju ofta förespråkar just frivilligt arbete.
Något svar på sin fråga fick hon inte. I stället blev det flera sidospår samt en hätsk debatt mellan de olika företrädarna, vilket fick Anna Ardin att surna till. Hon slog bokstavligen näven i bordet och undrade om det var så att moderaterna inte vill engagera sig i en organisation där det finns för många vänsterpartister.
Jag får ju inget svar på min fråga! Varför kan man inte tycka att mänskliga rättigheter är bra oavsett om man är vänster eller höger? Jag blir förbannad!
Flera elever valde ett uppriktigt anslag i sina frågor.
Hej, jag heter Maria och jag är egoist. Jag undrar vad ert parti kan göra för just mig som ung kvinna på Gotland?
"Vart vill ni komma?"
Andra var irriterade. Till exempel en ung Karl.
Varför sitter ni här och bara kastar skit på varandra?! Det här är knappast någon konstruktiv debatt. Vart vill ni komma? Om vänstern styr så är det staten som bestämmer över mig och om högern styr är det företagen. Men vad gör det för skillnad för mig? Det är ju i alla fall nån annan som bestämmer, sade han och rev ner applåder.
Gustaf Fridolin började med att be om ursäkt.
Ursäkta för den skit jag har kastat..., sade han och tillade att det kan bli så i debatter.
Annars föreslog han att så mycket makt som möjligt ska ner till den vanliga människan.
Jag tycker att du själv ska bestämma, konstaterade Magnus Simonsson, Luf, och fortsatte:
Men vissa saker måste bestämmas gemensamt och det kan göras på olika nivåer. Vissa saker är kanske bäst att besluta om lokalt medan andra saker bör beslutas på EU-nivå.
Jag märker ett förakt i frågan. Ett förakt mot alla dem som sitter här och försöker att ta ställning, förakt mot den allmänna rösträtten som människor har fått kämpa för, sade Ali Esbati.
Han ansåg att det är viktigt att konflikten mellan partierna lyfts fram. Att man inte bara sitter och "myser" tillsammans.
Någon mysstund blev det nu inte under denna politiska skoldag, men väl en intensiv debatt där vissa begrepp klargjordes medan andra förblev outredda.