Pom söker bland öns äldre växter

I sommar ordnar Pom, Programmet för odlad mångfald, två så kallade "kom-visa-berätta"-dagar på Gotland.
Den första ägde rum i torsdags i Botan i Visby. En av dem som hittade dit var Frida Tollerz, som visade en rosa, väldoftande pimpinellros.
- Det är en ganska spridd så kallad husmorstyp, förmodligen norsk, konstaterade roskännaren Rolf Engström.
Nästa tillfälle blir vid Petesgården i Hablingbo nu på onsdag klockan 15-17. Då kan man antingen ta med sig äldre växter av alla de slag och visa, eller berätta om något man känner till för kommande inventeringstillfällen.
I samband med detta berättar också Rolf Engström om rosorna där. Han är en av Poms inventerare och ansvarar för att de insamlade rosorna odlas och undersöks på Fredriksdal i Helsingborg. På gamla rossorter är bladen är matta, medan moderna rosor har blanka blad.

- Vi har över 600 rosor där nu, inskickade små rotbitar som blivit rejäla buskar. DNA-undersökning har hittills gjorts av ungefär 150 av dem, och det visar att de inte är samma som de som finns i dagens sortiment, berättar Rolf Engström.
Han tipsar om att man kan fotografera växtens olika delar och notera kännetecknen och vidarebefordra detta till Pom. Man kan också frysa in exempelvis en utslagen ros i en plastburk i väntan på examination.

Emellanåt kommer inventerare till Gotland för att samla in växter de tipsats om. Det finns också representanter på ön man kan vända sig till om man har kulturväxter från före 1940.
I slutet av maj besökte Karin Persson, ansvarig för lök- och knöluppropet, tillsammans med några kollegor ett tiotal trädgårdar spridda över hela ön. Siktet var framför allt inställt på tulpaner.
- På Gotland, Öland och i Skåne finns det mycket tulpaner, därifrån har vi fått de flesta tipsen, säger Karin, som hade med sig omkring 50 olika lökväxter härifrån, hälften tulpaner.
- Vi hittade en sort i nästan alla trädgårdarna som verkar vara speciell för Gotland. Den kallas Gotlandstulpan och är gul med en smal, röd kant på kronbladen och skiftar i färg under blomningstiden, från gul till orange.
Allt ska nu provodlas på fälten vid Alnarp. Efter tre till fem år i odling utvärderas vilka växter som ska hamna i den nationella genbank som är under uppbyggnad.
Alla växter där kommer också att finnas i odling på lantbruksuniversitetets område i framtiden. Dessutom ska lokala klonarkiv, som samtidigt fungerar som reserv för genbanken, byggas upp.
För Gotlands del planeras klonarkivet till Botan. Där ska man med tiden alltså kunna titta på de äldre växter som samlats in på ön.

Beträffande den gula tulpanen vill Karin Persson gärna veta mer om hur den har kommit till ön, hur länge den har funnits här och när det lokala namnet började användas. Hittills har hon uppgifter från platserna där den samlades in som sträcker sig tillbaka till 1920-talet.
På Gotland såg hon ovanligt många varianter av tulpaner som hon inte sett tidigare. Och i Västerhejde såg inventerarna också "gigantiska" krolliljor som de fick med sig till provodlingen.
- Vi hade tänkt att det skulle vara sista vändan hit. Men det blir nog en resa till för det finns så mycket spännande här, säger Karin.
- Det spelar ingen roll om det handlar om vanliga växter. Även spridningen ska dokumenteras.

Så småningom ska man kunna köpa växter av gammalt ursprung, för att exempelvis plantera vid gamla hus. Plantskolor ska kunna föröka växtmaterial från genbanken. Ju mer växterna sprids, desto bättre bevaras de.
- Vi försöker komma på ett bra samlingsnamn för de växterna. Köparen ska också få med historien kring växten, avslöjar Karin.