"Det bästa vore om vårdcentralerna själva fick utforma sin verksamhet", säger Jonas Sommar, verksamhetschef på Vårdcentralen Visborg.
De decennielånga diskussionerna om Vårdcentralen Visborg och listningstaket går in på ett nytt varv. Med listningstak menas en gräns för hur många patienter som kan vara skrivna vid en vårdcentral. Vårdcentralen Visborg är den enda primärvårdsmottagningen på ön som beviljats ett sådant, men regionen har under många år försökt skrota överenskommelsen.
För snart ett år sedan var förslaget återigen uppe på politikens bord, och återigen sköts beslutet på framtiden. Det behövdes en mer övergripande genomlysning av frågan, meddelade hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande Mats-Ola Rödén (L), som också klargjorde att han var för listningstak per läkare, men inte per vårdcentral.
Ett steg i den riktningen har nu tagits. Under onsdagens sammanträde i nämnden slog man fast att socialstyrelsens rekommenderade riktvärde om 1 100 patienter per specialist i allmänmedicin och 550 för ST-läkare även bör gälla på Gotland. Målet är en mer dräglig arbetssituation för personalen och en fast vårdkontakt för dem som söker vård.
Är slaget därmed vunnet för Vårdcentralen Visborg? Frågan går till verksamhetschef Jonas Sommar.
– Vi har kämpat med näbbar och klor för vårt listningstak, eftersom det visat sig vara en framgångsfaktor för oss. Tack vare taket kan vi bedriva en god vård med hög kontinuitet, som lett till utmärkta vitsord i patientenkäterna. Listningstak per läkare är en god idé och en bra ansats, men vi behöver fortsatt ha möjligheten att ha ett tak på själva vårdcentralen, säger han.
Varför?
– Utan tak på vårdcentralen blir tak per läkare i Visborgs fall en ren pappersprodukt då flera tusen nya patienter skulle behöva tas om hand av samma lilla personalgrupp vilket skulle ge en katastrofal arbetsmiljö och en sannolikt bristfällig sjukvård. Även om det skulle komma ersättning för hyrläkare behöver alla andra personalkategorier också ökas på för att vara i balans. Dessutom är vi redan i dag trångbodda och vi kan helt enkelt inte växa mer i våra lokaler.
Någon skarpt beslut från hälso- och sjukvårdsnämnden finns inte i dagsläget. Innan ett sånt kan komma till stånd måste konsekvenserna utredas vidare, konstaterar regionen. Att det hela kan bli kostsamt, åtminstone initialt, är man på det klara med. Ett riktvärde skulle betyda färre patienter per läkare på mottagningarna – och då räcker inte dagens fasta bemanning till.
Men regionens förhoppning är att förändringen ska underlätta rekrytering av kvalificerade läkare, så att man på sikt skulle bli mindre beroende av dyra hyrläkare och få ner kostnaderna.
Även frågan om listningstak på vårdcentraler och om det ska fortsätta tillåtas passar man på för tillfället.
– Jag kan känna viss oro för det, visst, samtidigt säger de ju själva att detta är något som måste utredas. Jag tycker att politikerna ska plussas för att de på riktigt försöker göra något för att skapa förutsättningar för en god arbetsmiljö, säger Jonas Sommar, som understryker att han inte vill underblåsa något konfliktperspektiv.
Men det vore bättre om alla öns vårdcentraler hade ett listningstak på lokalerna som ett alternativ?
– Det bästa vore om vårdcentralerna själva fick utforma sin verksamhet utifrån de förutsättningar man har. Så klart i samråd med beställare och politiken, säger verksamhetschefen.