Portugisiska örter ger lammskinnen ny lyster
- Tänk hela vägen ut. Följ hela vägen fram dit du vill. Acceptera inte begränsande faktorer.Låt dig inte hindras. Det är en livsfilosofi som driver henne och som nu, nära pensionsåldern, sammanfattas i en ny och unik produkt.
Bioskinn är namnet på den nya produkten som nu presenteras i samband med årets Lammfestival på Gotland. Skinnen kommer från får och lamm som är uppfödda till mat, på Gotland. De garvas i Portugal en lång garvningsprocess där inga miljöskadliga kemikalier används.
- Det är skinn garvat i en gammal, naturlig process i harmoni och med total respekt för naturen. De garvande vegetabilierna kommer från växter med höga halter av tanniner, garvsyror, och växtgarvämnet ger skinnets mockasida dess färg. Taragarvning ger lätta skinn med off white mockasida medan mimosa ger ljusbrun-rosa färg.
Eva Samuelsson finns personligen med i alla led. På Gotland är hon med ute i hagarna hos uppfödarna vars besättningar hon köper. En del skinn är mycket förorenade och skräpiga och dessa skinn är mycket svåra att hantera för garvaren. En tova som är orsakad av exempelvis en växtrest, som en kardborre, kan ruinera hela skinnet. Ullen bidrar till en tova och den är inte alltid så lätt att upptäcka för garvaren när han fläskar skinnet. Helst köper hon därför skinn från klippta lammungar.
Efter slakten i slakteriet sorterar och märker hon skinnen som sedan skickas till Portugal. Eva åker själv till garveriet där hon bestämmer slutproduktionen för varje skinn. Inget skinn är det andra likt och det ger produkter med olika karaktär.
- De finaste skinnen tycker jag kommer från Fårö. Där betar lammen fortfarande på naturmark och det syns på skinnen, säger Eva som ägnade sig åt skinn och skinnberedning, men då på hantverksmässigt sätt, redan under sina år på Fårö.
Hon kom till Fårö som liten flicka och det var där, vid Lansa, som hennes liv kom att präglas. Hon minns skogen som lekplats där barnen självklart förde med sig en sockerpåse för att samla in ullen som hittades. hon minns sommarens lek i rågåkern, en katastrof när rågen betyder mat och försörjning.
Skinn och skinnhantverk kom att bli hennes livslånga intresse och arbete. Miljöaspekterna är viktiga för henne och därmed en miljvänligt produktutveckling en självklarhet.
Från början satsade hon själv på hemslöjd i liten skala. Kunskap och kvalitet är hennes ledstjärnor i arbetet att kombinera gammal kunskap med ny teknologi. Med bioskinn är siktet inställt på storskalighet och målet att nå ut med bioskinn till unga designer och slöjdare
- Att ta vara på skinnen minskar behovet att ta hand om dem som sopor. Eftersom garvämnena är naturliga så används restprodukterna från skinnen under processen till gödningsämne i jordbruket.
Eva Samuelsson pekar på att bioskinn har stora miljöfördelar och att skinnen är garantistämplade enligt miljö- och kvalitetstestade vid CTIC i Portugal. De har också stämplat ytmått, bioskinnstämpel och antal hål i ljumsken anger uppfödare av lammet.
-Ett vegetabilgarvat skinn är en produkt med total respekt för vår hälsa. Det rekommenderas till metallallergiker och skinnet kan bäras direkt på huden. Skinnen åldras vackert och de kan tvättas.
Eva Samuelsson berättar om sina samarbetspartners som gjort satsningen på bioskinn möjlig. En garvare från Norge och ett garveri i Portugal spelar en central roll i processen. Det handlar inte bara om en produktion utan också om en produkt.
- Kunskap är viktig och i Europa finns det knappt någon kunskap kvar och finns kunskapen, så finns inte säker produktion. Hon tar ett exempel med den norske garvaren, en kontakt som hon hittade på nätet. Hon berättar vidare om ett italienskt garveri i konkurs och som för flera år sedan etablerade ett samarbete i Kina. Nu förläggs en stor del av de europeiska garveriernas arbete i Kina där nya garverier växer upp och där produktionen startat med kineser som lärts upp av italienare och driften i Kina sköts med italiensk support.
Från Italien till Kina kan steget tyckas långt. Betydligt kortare är klivet från Gotland till Portugal och Norge. Eva Samuelsson fick kontakt med Edy Pigato, en garvare från Brasilien, med stort kunnande och med support från professorer och forskare där. Han förmedlade kontakten till garveriet i Alcanena, en stad som är centrum för skinn och garvning i Portugal.
- Min inkörsport, vegetabilgarvat pälsskinn, var redan i gång. Mina skinn, från lamm av raserna Gotlandsfår, Gutefår, Leicester och korsningar, vegetabilgarvas med tara och mimosa. Köttsidan mockaslipas och får färg efter garvämnet i tara, ett träd vars baljor skördas, ger "off-white" och mimosa en ljust brun färg.
Ullens färger varierar från mörkgrå över alla nyanser av grått till vitt. En del skinn färgas med naturfärgad ull och färgad mockasida, ull- och mockafärgat, ibland med olika färger på ullen och mockasidan, och vissa skinn vaxas.
- Skinn som har dålig ull garvas till nappaskinn på samma sätt som pälsskinn. Färgen på skinnet kommer av garvämnet och köttsidan på nappaskinnet har ofta en vacker mocka.
Den vegetabiliska garvningen är en helt naturlig process och de kemikalier som används är organiska med ursprung i naturen, granskade och godkända av kemikalieinspektionen i EU.
- Naturen är inte enkel utan faktiskt rätt krävande. Men ju mer du lär dig och ju mer du kan om naturen, desto mer får du tillbaka. Vi måste förvalta naturens gåvor och det förstår ofta ungdomar. Därför vill jag gärna satsa på dem och vänder mig med bioskinnen särskilt till unga i utbildning och unga designers. de förstårtanken och fördelarna med vegetabilgarvat skinn.
Så jobbar vi med nyheter