Naturbete görs sällan av mjölkkor som omfattas av lagstiftningen.
Sveriges nuvarande beteslagsstiftning klubbades igenom 1988. Den har kallats världens strängaste djurskyddslag och gör det obligatoriskt för mjölkkor att få komma ut på sommarbete. En lag som ska ha tillkommit efter, hela Sveriges sagomormor, Astrid Lindgrens vurmande för djurrätten.
När regeringen under torsdagen presenterade sin utredning ”Animalieproduktion med hög konkurrenskraft och gott djurskydd”, där man bland annat föreslår ett undantag från beteskravet för mjölkkor i lösdrift började kritiken snart hagla in från djurrättsförespråkare, men också politiska partier.
Bland annat har Djurens Rätt startat namninsamlingen "Jag vill beta!" tillsammans med Djurskyddet Sverige, World Animal Protection, Svenska Djurskyddsföreningen, Greenpeace och Vi Konsumenter. Dessa menar att beteskravet är en viktig djurvälfärd och en djurhälsofråga som behöver värnas och utökas, snarare än att slopas.
Hur skulle en översyn av lagstiftningen, och ett eventuellt slopande av beteslagen påverka Gotland? Andreas Nypelius, ordförande i LRF Gotland, som är positiva till förändringen, tror att förslaget skulle ge mer frihet åt öns lantbrukare.
– Krasst tror jag inte att det skulle märkas av så mycket utåt. Jag ser att den stora vinningen blir att det blir mer flexibelt för de producenter som har lösdriftstall, säger han och fortsätter:
– Vi är för förslaget, men det betyder inte att vi är emot bete.
Mjölk som slutprodukt.
Att Gotlands natur skulle växa igen, eller förändras till följd av en lagändring är otänkbart, enligt Nypelius.
– Det tror jag absolut inte. Det är väldigt få, om ens några, mjölkkor som går på det som vi normalt sett ser som en betesmark. De flesta går på ett bete på åkermarken runt ladugården. Kvigor, kalvar och andra djur är de som betar på naturbetesmarker och de omfattas inte av den här lagstiftningen.
Andreas Nypelius, LRF Gotlands ordförande.
Snarare hoppas LRF på att om förändringen kan få positiva effekter på mjölkproduktionen kan vi komma att se fler djur på naturbete i framtiden.
– Får vi fler mjölkkor så blir det fler kalvar och kvigor. Då skulle vi kunna få fler djur som kan beta på de marker som vi i dag har för lite djur på.
Oavsett förändring av lag eller inte kommer betet hos såväl mjölkkor som köttdjur av allt att döma att fortsätta.
– Det är få, om ens någon lantbrukare, som skulle stänga in sina djur. Djuren mår bra av att komma ut, och lantbrukare vill i första hand att djuren ska må bra för då blir produktionen bättre.