Prao en inblick i arbetslivet
Har den praktiska arbetslivsorienteringen, praon kallad, spelat ut sin roll?Det finns de som tycker det, och allt fler kommuner avskaffar praktiken.Frågan har varit uppe även på Gotland, men här blir praon kvar. Åtminstone ett tag till
Foto: Tommy Söderlund
-Det ska vara en orientering i arbetslivet, att ungdomarna kommer utanför skolans väggar. Det kan också vara ett sätt att förbereda sitt framtida yrkesval eller vilket program man vill gå på gymnasiet. Att få in en fot på en arbetsplats kan också vara ett sätt att senare få ett sommarjobb, säger han.
Under hela vårterminen har skolorna praoveckor.
Hälften svarar
-Vi skriver till cirka 1500 arbetsplatser varje år och frågar om de kan ta emot praktikanter. Ungefär hälften svarar. Många tycker att de inte har tid eller att de inte kan erbjuda meningsfulla arbetsuppgifter och tackar därför nej. Men vi får ihop praktikplatser så att det räcker. Däremot är det inte alla som erbjuder sig att ta emot elever som får det. Eleverna har lite större krav på sina praoplatser i dag och ratar en del av det som finns. Många ordnar egna platser istället. Oftast genom kontakter eller sina föräldrar, säger Lars Lawergren.
Den här veckan är 78 elever i årskurs åtta från Romaskolan ute på praktik på olika företag.
-Visst har det försvunnit platser när någon inte riktigt skött sig på sin praktikplatsen, men det är ändå inga jätteproblem med att hitta platser, det brukar gå ganska bra, säger Romaskolans syokonsulent Lars Nilsson.
Lite svårare
-Om man ser till att bara hitta platser så går det ganska jämnt upp med elevantalet, men om man ska gå efter vad eleverna vill ha för platser då blir det lite svårare. Det går inte att uppfylla allas krav. Om man vill vara på någon speciell praktikplats så får man höra sig för själv, säger han.
På Ica Maxi i Visby har man just nu fyra praoelever från åttan på Romaskolan.
-Vi tycker det är viktigt att ta vår del i samhället och erbjuda praktikplatser. För oss handlar det också om att försöka göra butiksarbetet lite mer attraktivt bland ungdomar så att de kan tänka sig att välja den här branschen i framtiden, säger Mats Jörholt, butikschef för livsmedelssidan.
Han säger att man försöker hitta meningsfulla arbetsuppgifter åt eleverna och att ribban höjs ju äldre man än.
-Visst, det blir mycket packa upp och fylla på varor när man går i åttan. Men det är ju en del av jobbet i butik, det börjar där.
De fyra praoeleverna går två och två, varannan dag på färskvaror, bageri och fiskdisk, varannan dag på kolonialvaror, mejeri och frys.
-Hur praktiken blir beror mycket på eleverna själva. De som känner sig kommenderade hit och inte vill får naturligtvis ingen bra vecka, säger Mats Jörholt.
Maxi tar emot praoelever från både högstadiet och gymnasiet, men också från särskolan.
Prao, praktisk yrkesorientering, har sin grund i 1960-talets utbildningsreformer. Då ansågs det nödvändigt att ge skolan en tydligare samhällsförankring. Elever på högstadiet läste inte vidare i samma utsträckning som nu utan många började jobba direkt.
I dag framförs ofta kritik mot att den pedagogiska planeringen är dålig, att elever skickas ut på arbetsplatser utan ordentliga förberedelser. Många av dagens datoriserade arbetsplatser kan också vara svåra att förstå för många ungdomar. Under 2006 kritiserade Arbetsmiljöverket praon för bristfällig riskbedömning av arbetsmiljön. Flera kommuner, bland andra Varberg, Katrineholm och Kalmar, har avskaffat praon.
Även Lärarförbundets ordförarande Eva-Lis Preisz anser att praon är förlegad. Tiden är förbi då det var lätt att få insyn i arbetslivet genom att vara med och titta. Vad yrket innebär kan vara osynligt, antingen sitter man framför datorn eller i sammanträde, menar hon.
I dag framförs ofta kritik mot att den pedagogiska planeringen är dålig, att elever skickas ut på arbetsplatser utan ordentliga förberedelser. Många av dagens datoriserade arbetsplatser kan också vara svåra att förstå för många ungdomar. Under 2006 kritiserade Arbetsmiljöverket praon för bristfällig riskbedömning av arbetsmiljön. Flera kommuner, bland andra Varberg, Katrineholm och Kalmar, har avskaffat praon.
Även Lärarförbundets ordförarande Eva-Lis Preisz anser att praon är förlegad. Tiden är förbi då det var lätt att få insyn i arbetslivet genom att vara med och titta. Vad yrket innebär kan vara osynligt, antingen sitter man framför datorn eller i sammanträde, menar hon.
Så jobbar vi med nyheter