Präster och förtroendevalda om homosexuella i kyrkan

Det finns ingen "kyrklig" hållning till homosexualitet. När en falang pekar mot kärleksbudet och är tillåtande, lägger andra fram det ena bibelcitatet efter det andra som pekar mot att utlevd kärlek mellan två personer av samma kön är tvättäkta synd.
Och i det klimatet står Svenska kyrkan inför uppgiften att formulera formerna för en könsneutral rit som legitimerar samkönade relationer, motsvarande den kyrkliga vigseln. Det finns inget beslut om att en sådan ska införas, men den linjen drivs av vänsterpartister och socialdemokrater i kyrkomötet och biskop Lennart Koskinen och många med honom räknar med att Svenska kyrkan kommer att gå i den riktningen.
Men först måste vi ha en förutsättningslös diskussion, betonar han.
Som en upptakt till en sådan diskussion i stiftet samlade han i går präster, diakoner och förtroendevalda till en temadag om homosexuella i kyrkan.
Kan inte välja själv
Birgitta Koskinen, inledde samtalet med en allmän genomgång om homosexualitet. Hon är gynekolog och fick på tidigt 70-tal inblick i homosexuellas villkor genom sexualrådgivningsbyrån i Lund. Birgitta slår med stor säkerhet fast att homosexualitet inte är något som man själv kan välja och således inte heller något som man kan "botas" ifrån. Och hon vill betona att homosexualitet handlar om mer än sexualitet.
Glöm sexualiteten, den har ändå blivit så trivialiserad i dag. Det handlar om kärlek. Om att få leva med den man älskar, slår Birgitta Koskinen fast.
Men att samkönad kärlek också ska få uttryckas i fysisk kärlek var inte en självklarhet för alla präster som deltog i samtalet.
Ingen i detta rum är väl emot kärlek. Frågan är bara om den bör levas ut sexuellt. I många kärleksrelationer är det ju så att man måste skilja på passion och sexualitet. När man är gift måste man ju tygla sig och se "läckerbitar" dra förbi, löd kommentarerna från några av dem.
Stora skillnader
Svenska kyrkan är bara en kvist i den stora kristenheten. Jacob Trônet har tittat på hur andra kyrkliga riktningar ställer sig till homosexualitet. Här finns det stora skillnader. Också inom Svenska kyrkan och till och med bland homosexuella i Svenska kyrkan finns det olika inställningar.
I grund och botten handlar inställningen till homosexuellas rätt att få leva ut i sin kärlek om hur bibeltrogen man vill vara. Medan somliga anser att hela bibelns auktoritet kullkastas om kyrkan säger ja till den homosexualitet som syndstämplas på så många ställen i bibeln, så anser andra att bibeln måste läsas i ljuset av den tid som den skrevs i och med den kunskap vi har i dag.
Lennart Koskinen hör till de senare och säger:
I Romarbrevet står det skrivet om "onaturliga lustar", men för den som är homosexuell är det onaturligt att tvingas till heterosexualitet. Vi har nya kunskaper i dag och bibeltolkningen kan fördjupas med nya kunskaper.
Jacob Trônet vågade sig också på att skissa upp ett för kyrkan mardrömslikt framtidsscenario för hur frågan om kyrkan och homosexuella ska tacklas i framtiden.
Med hjälp av lobbying och åsiktsregistrering motas de präster som säger nej till välsignelse av homosexuella ut ur kyrkan och bildar en egen "hetero-provins", skissar Jacob Trônet.
Tid till förankring
Men så ska det inte bli, det vill i alla fall inte Lennart Koskinen tro.
Visst talas det om risken att Svenska kyrkan kan förlora sin vigselrätt om man säger nej till att ge legitimitet åt samkönade förhållanden, men kyrkan har också fått signaler från regeringshåll om att lösningen i den här frågan inte ska forceras fram utan att det ska bli tid till förankring.
Det är bra, tycker Lennart Koskinen. Åtminstone när det gäller att sätta nya regler på pränt. Det finns ju i dagsläget tillräckligt många präster som är beredda att välsigna homosexuella par.
Men när det handlar om hur kyrkan i handling behandlar homosexuella vill han att utvecklingen ska ta fart.
Det ska inte få förekomma att homosexuella känner sig kränkta av kyrkan:
Här måste vi få en snabb förändring!