Norra Gotlands pastorat sålde för några år sedan Stenkyrka prästgård till Stenkyrka utvecklingsbolag.
Under de senaste åren har Norra Gotlands pastorat sålt alla prästgårdar utom en. Fastigheterna har sålts på grund av dyra driftskostnader och ett stort underhållsbehov.
– Vi har sålt de allra flesta, vi har bara en kvar. Ekonomin tillåter inte att vi har en mängd prästgårdar med stort underhållsbehov. Prästgårdarna är ju tjänstebostäder vilket innebär att de som bor där inte betalar den summa som det egentligen kostar att bo där, säger Kenneth Mars Hardingz, kyrkogårds- och fastighetschef i pastoratet.
Pastoratet har bara en prästgård kvar, den i Othem, och där bor det en präst. Hyrorna regleras genom en överenskommelse med Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation och kan inte bestämmas av pastoraten. Att sälja prästgårdarna har enligt Kenneth Mars Hardingz sparat miljontals kronor åt pastoratet.
– Vi har sparat så mycket pengar att vi har kunnat investera i andra fastigheter och kunnat satsa på verksamheten. Mycket av pengarna har lagts på olika värmesystem och styr- och reglersystem. Och så har vi successivt försökt komma i fatt med det dåliga underhåll som varit tidigare, säger han.
Pastoratet har nyligen bekostat en renovering av den kvarvarande prästgården. Men vad som ska hända med den i framtiden är oklart. Pastoratet har valt bort att locka präster till ön genom att erbjuda en bostad.
– Tjänstebostäder är lite förlegat. Men drömmen vore att kunna ha en prästgård kvar men den måste ge lite avkastning, säger Kenneth Mars Hardingz.
Pengarna som Norra Gotlands pastorat har fått in på att sälja prästgårdar har använts till bland annat värmesystem, berättar pastoratets fastighetschef Kenneth Mars Hardingz.
För honom och pastoratet finns även en annan utmaning, nämligen församlingshemmen. De har också ett stort underhållsbehov. Ska pastoratet ha fastigheter kvar, måste det finnas ekonomi i det, berättar Kenneth Mars Hardingz. Han har flera idéer om hur det ska gå till, exempelvis att driva behandlingshem eller friskolor och bygga bostäder, till exempel i Fårösund där pastoratet har mark.
– Vi kan inte leva bara av kyrkoavgiften, det kommer inte att gå. Vi måste leta andra intäktskällor till församlingsverksamheten, säger han.
Källunge prästgård tillhörde tidigare Norra Gotlands pastorat men såldes redan innan Kenneth Mars Hardingz tillträdde sin tjänst som fastighetsansvarig 2014.
Norra Gotlands pastorat verkar ha en mer krass syn på om prästgårdarna ska vara kvar i kyrkans ägo. I Romakloster pastorat gör man tvärtom och väljer att ha kvar prästgårdarna som personalbostäder. För några år sedan såldes Barlingbo prästgård. Där fanns problem med mögel och en renovering skulle bli så dyr att man valde att sälja fastigheten. Men fler ska inte säljas, trots att hyran, precis som i Norra Gotlands pastorat, inte täcker kostnaderna för husen och det finns en stor underhållsskuld.
– Vi har inga planer i dag på att sälja fler prästgårdar. Vi har präster som bor i tre av dem och den fjärde hyr vi ut till privatpersoner, säger Mathias Eldnor, kyrkogårds- och fastighetschef i pastoratet. Han fortsätter:
– När vi rekryterar präster så kommer de ofta från fastlandet och då är det en fördel att kunna erbjuda en bostad. Det är en balansgång när det gäller prästgårdar, det är kostsamma hus men samtidigt är de en symbol där de ligger och de är viktiga för bygden också.
Roma prästgård har nyligen helrenoverats. Romakloster pastorat har inga planer på att sälja fastigheten som bebos av en präst.
I det här pastoratet är det framför allt en del av de tio församlingshemmen som kan komma att säljas.
– Det finns en väldigt stor underhållsskuld även på dem. Det är ofta gamla skolor som kyrkan har fått till skänks, som sedan mer eller mindre stått hjälpligt renoverade, säger Mathias Eldnor.
Pastoratet har beslutat att inte renovera de församlingshem som står på ofri grund, men de kan heller inte rivas, berättar Mathias Eldnor. Samtidigt säger pastoratets lokalförsörjningsplan att beläggningsgraden i församlingshemmen ska ligga på 15 procent för att det ska vara lönt att ha dem kvar. Men för flera av dem är beläggningsgraden betydligt lägre, mellan en och tre procent.
– Kyrkan måste till slut se hur relevanta de byggnader vi har är för oss. I de två ställen där vi har verksamhet är de trångbodda så det skulle gynna oss att avyttra några församlingshem och investera pengarna i de lokaler vi faktiskt är i, säger Mathias Eldnor.
Enligt Mathias Eldnor, kyrkogård- och fastighetschef i Romakloster pastorat, finns inga planer på att sälja pastoratets prästgårdar.
Vi har också varit i kontakt med några andra pastorat på ön som har en liknande syn på prästgårdarna som Romakloster. Ett av dem är Eskelhem där det finns två prästgårdar. I en av dem bor en präst, den andra hyrs ut till en privatperson. I det här pastoratet vill man inte sälja sina prästgårdar. ”Det kostar men vi vill inte sälja våra prästgårdar då vi ser det som en viktig kulturhistorisk miljö”, skriver kyrkoherde Monika May i ett mejlsvar.
Hon hoppas att pastoratet kan behålla alla sina byggnader och utveckla användningen av dem, till exempel bygga lägenheter i prästgårdsladugårdar. ”Det behövs ju lägenheter på landsbygden, kyrkan vill gärna bidra till en levande landsbygd”, skriver hon.
Garde församling har en prästgård och den är uthyrd. Inte heller de går i säljtankar. Gården är ett byggnadsminne tillsammans med parken intill och ”hör nära ihop med kyrkan och kyrkogårdsmiljön ikring”, skriver församlingens klockare Linda Anderberg Gustafson som också nämner att både pastorsexpeditionen och församlingshemmet finns i prästgården.
Klinte pastorat har tre prästgårdar, i två av dem bor det präster och den tredje är delvis uthyrd. Kostnaderna för prästgårdarna är högre än intäkterna. Flera av de andra byggnaderna på prästgårdarnas fastigheter är byggnadsminnen som är dyra att renovera, berättar kyrkoherde Kent Österdahl via mejl. ”Prästgårdarna inom Klinte pastorat är bebodda och inte tänkta att avyttras, då det är svårt med boende på Gotland i stort och byggnaderna används till verksamhet. Vår bedömning är att fördelarna överväger nackdelarna”, avslutar kyrkoherden.