"Privata veterinärer kan få jourstöd ändå"

I dagsläget ligger landets omkring 330 distriktsveterinärer, och ett 90-tal stationer, under Jordbruksverket. De ska särskilt prioritera lantbrukets djur och har ansvar för dygnstäckande jour och smittskyddsberedskap i hela landet.
För detta får verksamheten, där det behövs, statligt stöd. Distriktsveterinärerna har dock bara 12 procent av marknaden. Övriga veterinärer-omkring 1000 företag-får inget stöd för jour och beredskap.
Utredningens främsta skäl till privatisering, är att underlätta rättvis konkurrens och öka flexibiliteten. Lantbrukets gårdar blir färre och större och sällskapsdjuren blir fortsatt fler.
Man föreslår att stöd ska kunna ges till alla veterinärer som förbinder sig att ha jour. Alla skulle också få rätt att göra offentliga uppdrag som hälsoundersökningar och besiktningar enligt EU:s regelverk. De skulle också avkrävas en "nödhjälpsskyldighet".
En privatisering skulle också eliminera Jordbruksverkets dubbla roller som både tillsynsmyndighet och veterinär verksamhet. Staten skulle dock fortsatt ha granskningsrätt av lokaler och utövning.

"Dyrare och sämre"
Jordbruksverket är emot förslaget och tror att en privatisering skulle försämra landets djurskydd och smittskyddsberedskap, eftersom man bedömer att antalet fältveterinärer med tillräcklig kompetens på lantbrukets djur skulle minska.
Jordbruksverket ser också en risk för en fördyring genom ny slags monopolsituation, med några få stora aktörer som styr marknaden.
Bättre, tycker verket, vore att utveckla dagens organisation genom att bjuda in privata veterinärer att formellt dela på de statliga stöden och uppdragen, som smittskyddsberedskap och jour.
Källor: Betänkandet Veterinär fältverksamhet i nya former (SOU 2007:1374) och Jordbruksverkets yttrande över betänkandet (Dnr 39-4180/2007).