Psykologi går före piller
31 procent av de gotländska kvinnorna uppger att de har nedsatt psykiskt välbefinnande. Det är den högsta siffran i landet. Gotlands kommun har en strategi för att vända denna utveckling - man satsar på att ha psykologer på varje vårdcentral på ön.
Nya strategier. Gotland är nu det län som ligger bäst till när det gäller tillgång till psykologer inom primärvården.
Foto: Henrik Radhe
Utskrivningen av psykofarmaka, ångestdämpande mediciner och liknande, ligger dock i linje med resten av landet.
- Visst tar kvinnor ut mer psykofarmaka än män, men så ser det ut över hela landet. När det gäller mängden som skrivs ut finns det inte heller någon märkbar skillnad gentemot övriga Sverige. Vad som sker här på Gotland nu är att fler får psykologisk behandling i stället, säger chefsapotekare Lena Ydman.
De psykosociala förutsättningarna kan förklara en del av denna obalans. Enligt statistik från kommunens folkhälsoenhet är kvinnorna sjukskrivna i större utsträckning på Gotland än i riket som helhet. Gotland har också högst andel kvinnliga rökare, hög andel överviktiga och jämförelsevis låg utbildningsnivå.
Bäst tillgång
För att försöka lösa problemet med den ökande andelen psykiska besvär bland kvinnor har Gotlands kommun anställt psykologer på alla vårdcentraler runtom på ön. Detta för att minska förskrivningen av psykofarmaka och angripa roten till problemen i stället för symptomen.
Psykologförbundet har kartlagt tillgången till psykologer på landets vårdcentraler, och Gotland är nu det län som ligger bäst till.
- Många vänder sig till primärvården med förhållanden som inte handlar om psykisk sjukdom, utan om påfrestningar som grundar sig i besvärliga livsvillkor. Då behöver man mer hjälp med att granska sina livsförhållanden och göra upp strategier för förändring, säger Lisa Stark, chef för kommunens folkhälsoenhet.
Fler får vård
Under perioden 2004-2008 var andelen kvinnor med besvär som ängslan, oro eller ångest högre på Gotland än i något annat län i Sverige, liksom andelen kvinnor som uppgav att de blivit utsatta för kränkande behandling.
Utvecklingen sammanfaller i stort med ökningen av stressrelaterade sjukdomar som lett till ibland långa sjukskrivningar.
Fler får vård
Det är dessutom inte bara självrapporterade psykiska besvär som ökat utan annan statistik visar också att allt fler unga kvinnor behandlas inom psykiatrisk slutenvård för till exempel depression, ångesttillstånd och självmordsförsök.
Till bilden hör en relativt hög arbetslöshet för kvinnor och ökade problem med missbruk av alkohol.
- Att uppleva otrygghet, både i det offentliga rummet och, ännu värre, i hemmiljön är något som leder till minskat psykiskt välbefinnande och allvarligare psykiska problem. Därför har kommunen antagit ett handlingsprogram för kvinnofrid som tar sikte på mäns våld mot kvinnor och arbetet med det pågår just nu, säger Lisa Stark.
Depression är en folksjukdom som enligt Världshälsoorganisationen är den fjärde vanligaste orsaken till allvarlig ohälsa.
Lindrig depression: man kan trots svårigheter fortfarande utföra vardagssysslor, som att arbeta.
Måttlig depression: man kan inte sköta vardagslivet.
Svår depression: symptomen kan vara så svåra att man inte ens bryr sig om grundläggande behov som att äta och dricka. Starka självmordstankar är då vanliga.
(Källa: SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering)
Lindrig depression: man kan trots svårigheter fortfarande utföra vardagssysslor, som att arbeta.
Måttlig depression: man kan inte sköta vardagslivet.
Svår depression: symptomen kan vara så svåra att man inte ens bryr sig om grundläggande behov som att äta och dricka. Starka självmordstankar är då vanliga.
(Källa: SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering)
Så jobbar vi med nyheter