Räddningschefen avgår i protest

Räddningstjänsten i Gotlands kommun har gått back varenda år sedan 1992. Då hade man ett överskott på ett par hundra tusen kronor. Sedan dess har underskotten avlöst varandra. Något år har det uppgått till sju miljoner kronor. Många gånger har räddningstjänsten fått tilläggsanslag, men aldrig så mycket att man har kunnat uppnå en budget i balans.

Vägrade skriva under
När Jan Bejrum nyligen kallades till kommunledningen för att kvittera ut en budget där det saknades fem miljoner kronor till verksamheten, då vägrade han att skriva under. Nu blir räddningstjänstens budget en fråga för budgetberedningen. Bejrum själv väljer att avgå.
- Den verksamhet som jag ska sköta är inte i harmoni med de ekonomiska ramarna. Vi har jobbat med detta i så många år nu. Det har varit ett sådant oerhört tryck på att vi ska spara och minska, förklarar Jan Bejrum.
Antalet tjänster i förvaltningen har minskat drastiskt, den operativa verksamheten har gått igenom stora nedskärningar. För tio år sedan hade man 47 personer i beredskap på Gotland, i dag är de 28. Och när många tjänster i förvaltningen har vakant-satts för att minska utgifterna, så har arbetsbelastningen ökat för den personal som finns kvar. Räddningstjänstens budget har gåtts igenom många gånger om av både Bejrum, hans medarbetare och inhyrda konsulter, men ingenstans kan man hitta bitar som kan plockas bort för att spara de fem miljoner kronor som fattas för att årets budget ska gå runt.

Motstridiga budskap
Samtidigt som Jan Bejrum har kämpat för att få ekonomin att gå ihop så tycker han att han har mötts av motstridiga budskap från politikerna. Samma politiker som slagit fast att de ekonomiska målen är överordnade verksamhetsmålen, säger på en direkt fråga från honom själv att räddningstjänsten inte ska sänka sin ambitionsnivå. Och när Bejrum, i syfte att spara pengar, för ett år sedan beslutade att helikoptern skulle ersätta en av de tre ambulanserna på Gotland, då backade politikerna inte upp honom. De tog intryck av de 10 000 namnunderskrifter och lät den tredje ambulansen börja rulla igen.
- Tre ambulanser är bättre än två, men om man fattar det beslutet måste man också tillföra pengar, säger Jan Bejrum och fortsätter:
- Har vi en verksamhet så kostar den. Man kan inte ha en verksamhet om man inte har pengar till den.
Nu sätter han punkt för sin långa kamp för att få rätsida på räddningstjänstens ekonomi. Bejrum har kommit till slutsatsen att varken han själv eller verksamheten mår väl av att leva under detta tryck som aldrig tycks lätta. Igår redogjorde han för sitt beslut för sina medarbetare vid räddningstjänsten och senast den 3 november, när uppsägningstiden har gått ut, kommer han att lämna sin tjänst. Då har Jan Bejrum arbetat 23 år som chef för räddningstjänsten på Gotland.
Rekryteringen av hans efterträdare kommer att inledas omgående.

"Jag vill jobba"
Jan Bejrum lämnar sin tjänst med ett "fallskärmsavtal" som tecknades i början av 90-talet. Bejrum, som är 54 år, har han rätt till reducerad lön tills han går i pension. Men själv är han inte säker på att han kommer att utnyttja den möjligheten.
- Jag vill jobba, förklarar han.
Tillsammans med regiondirektör Bo Dahllöf har han diskuterat en nyinrättad tjänst som säkerhetsstrateg vid ledningskontoret.
- Det finns ett stort behov av att utveckla exempelvis Gotsam-projektet, samarbetet med länderna runt Östersjön i säkerhetsfrågor och inte minst samarbetet med räddningstjänstansvariga myndigheter på Gotland och med angränsande kommuner och landsting, förklarar Bo Dahllöf i ett pressmeddelande.
Jan Bejrum är lite sugen på ett sådant uppdrag.
- Som förvaltningschef har jag inte kunnat ägna mig åt utvecklingsfrågor. Det har inte funnits tid och möjligheter till detta när det varit ett sådant oerhört tryck på att ekonomin ska gå runt.
Han känner sig lite kluven till att lämna räddningstjänsten efter så många år:
- Jag har gjort mitt val men mitt hjärta kommer alltid att finnas inom räddningstjänsten på Gotland.