Rangordnade områden för kommunalt vatten och avlopp
Sju områden på Gotland pekas ut där behovet av en kommunal vatten- och avloppslösning är av nöden.Sammanlagt 100 områden har undersökts och 22 av dessa har rangordnats som mer eller mindre viktiga.
I går beslutade plan- och bostadskommittén att planen ska vidare till kommunstyrelsen så att den kan antas av fullmäktige vid junisammanträdet.
Många områden på Gotland saknar kommunal lösning för dricksvatten och avlopp.
Fastighetsägarna har egna brunnar och egna avloppsanläggningar.
Men från miljösynpunkt är enskilda avlopp av ondo eftersom kontrollen av vilken kvalitet det är på reningen, blir sämre. Många avloppsanläggningar är dåliga vilket i sin tur medför en risk för grundvattenkvaliteten.
En arbetsgrupp som letts av Lennart Johansson, förre miljö- och hälsoskyddschefen, har presenterat ett förslag till hur man kan gå vidare. Av 100 identifierade "problemområden" har man vaskat fram 22 som rangordnats.
Av dessa har sedan sju lyfts fram som de mest angelägna att sats på, nämligen:
- SjälsöBrissund, där arbetena med kommunalt vatten och avlopp redan pågår.
- Hamra kyrkby
- KneippbynYgne (med närmare 500 fastigheter)
- Hangvar kyrkby
- Lickershamn
- Roma kyrkby
- Nisseviken (med 122 fastig-
heter varav 44 är permanent bebodda).
Tanken är att utbyggnaden i huvudsak ska finansieras genom avgifter, säger Lennart Johansson.
Men vi ser ju i fallet med SjälsöBrissund att det inte förslår. Jag tror att avgifterna där täcker in hälften av kostnaden.
Därför han man ju diskuterat en generell höjning av va-taxorna så att alla får hjälpa till att bekosta investeringarna.
Från politiskt håll vill man i alla fall inte att va-utbyggnaden ska betalas med skattemedel.
Planen för hur va-frågorna på Gotland kan lösas på sikt, ska på förslag, ses över vart fjärde år.
Så jobbar vi med nyheter