I dag får studieförbunden cirka 1,8 miljarder kronor per år. I regeringens nya budget minskar dock nästa års anslag med 250 miljoner kronor, 350 miljoner året därpå och 500 miljoner 2026 i jämförelse med nivåerna 2023.
Studieförbundet Vuxenskolans förbundschef Johan Fyrberg har tidigare uttryckt sig kritiskt om regeringens åtstramning.
– Det här är ett dråpslag för folkbildningen i Sverige. Det var en betydligt större neddragning än vad vi hade förväntat oss och vad som är rimligt i den tiden vi befinner oss i, säger han till SVT.
Lotta Ekwall-Ericson, ombudsman på ABF Gotland menar att nedskärningen kommer att drabba öns föreningsliv och aktivitetsutbud hårt. Tillsammans med SISU (Svenska Idrottsrörelsens Studieförbund) är man kopplade till sammanlagt 700 föreningar på ön, förklarar hon.
– Vi kommer att behöva skära ner på personal på kanslierna och säga upp lokaler där vi kunnat erbjuda verksamhet för medlemmar. Det kommer bli hemskt. Man har inte gjort någon risk- och konsekvensanalys av det här. Det är en folkbildningsfientlig politik.
Ombudsmannen menar att grupperna som idag tillhör de mest utsatta kommer att drabbas värst av studieförbundens nya ekonomiska verklighet.
– Det är dem som är utanför samhället och inte har det så bra ställt som vi behöver satsa på. Ungdomar, äldre, funktionsnedsatta och nysvenskar. Hur ska vi kunna nå dem om det inte finns några medel att satsa för att skapa aktiviteter med vettigt innehåll, frågar sig Lotta Ekwall-Ericson.
Kan du trots allt förstå att regeringen måste prioritera under tuffa ekonomiska tider?
– Nej, jag anser att det under svåra ekonomiska tider är studieförbunden man ska satsa på, för att människor som drabbas hårt ekonomiskt ska kunna ha vettiga och meningsfulla saker att göra som kostar en liten slant eller är gratis.
Även folkhögskolorna i landet har lidit av flera års neddragningar och under tisdagen manifesterades det på flera håll mot tidigare års besparingar. Petra Rönnestig, rektor på Gotlands folkhögskola berättar att de 100 miljoner regeringen skjuter till i kommande års budget inte möjliggör någon form av satsning.
– Det blir ungefär 600 000 per folkhögskola och äts upp av inflationen idag. Dessutom vet vi inte ännu om pengarna är villkorade för yrkesutbildningar eller inte, säger hon.
Petra Rönnestig berättar att man för tre år sedan gjorde flera större besparingar och att man efter det försökt rätta mun efter matsäck.
– Vi har fått lägga ner utbildningar och kanske inte alltid tillsätter efter pensionsavgångar och försöker klara oss med mindre personal, säger hon.
Trots att regeringen nu skjuter till 100 miljoner kronor till landets folkhögskolor ser rektorn en oroväckande trend för folkbildningen.
– Man omfördelade 450 miljoner från folkhögskolorna till komvux för två år sedan. Det regionala komvux har fått en miljard i anslag för kommande år så det är tydligt att det är en arbetsmarknadsåtgärd. Det satsas på yrkesutbildningar men inte på folkbildningen som har ett annat mer demokratibyggande värde.
Hon fortsätter:
– Vi är glada att det inte blev en nedskärning på folkhögskolorna men jag känner samtidigt en oro när man drar ner så mycket på studieförbunden, säger Petra Rönnestig.