Under den senaste veckan har det genomförts demonstrationer i Stockholm, Malmö och Göteborg för att stötta Black lives matter-rörelsen. Dock har detta fått en del kritik med tanke på de coronarestriktioner som råder.
På bara två veckor har videon, som visar hur 46-årige afroamerikanen George Floyd dör under en polisinsats i Minneapolis, skapat svallvågor över hela världen. I Syrien har graffitikonstnärer valt att föreviga hans ansikte på ett sönderbombat hus i Idlib, i Frankrike och England har tusentals gett sig ut på gatorna i protest mot rasism och även i Sverige har flera demonstrationer hållits.
Att folk väljer att demonstrera mitt under en rådande pandemi är något som har mött kritik, men också förståelse.
– Vi har fått riktlinjer från Folkhälsomyndigheten och vi ska följa dem. Men samtidigt tycker jag att det ändå säger något att folk trots det ger sig ut. Rasism är ett virus som har funnits sedan all tid. Det här visar verkligen på människors önskan om en förändring, säger Nora Kibayi Gahnström.
Den 25-åriga gotländskan från Bro deltog inte själv i någon av demonstrationerna, men hon är väl medveten om Black lives matter-rörelsen och hur rasism kan ta sig i uttryck. Även om hon framhäver att hon inte har upplevt den i lika hög grad som exempelvis hennes pappa som kom från Uganda till Sverige i slutet av 1980-talet.
– Jag har varit väldigt skonad från utanförskap och segregering här på Gotland. Det jag främst har märkt av är att jag sticker ut från normen. Till exempel om man ser till utseende så har det inte varit lika många som ser ut som jag. Jag har också fått kommentarer om att jag inte är svensk och att jag kanske skulle känna mig mer hemma i Uganda. Jag har ju aldrig ens varit i Uganda. Jag tycker att det är så galet att folk kommenterar på det sättet, säger Nora.
Nora Kibayi Gahnström tror att den gemenskap som har vuxit fram globalt under coronapandemin också kan ha bidragit till att så många nu engagerar sig i Black lives matter-rörelsen.
Trots att hon har känt sig förskonad på ön tycker hon att det är viktigt att poängtera att rasism finns i alla samhällen, hur jämställt och utvecklat det än är.
– Rasismen kanske inte kommer till uttryck lika brutalt i Sverige som i USA men det är förminskande om man säger att det inte finns problem i Sverige. Inget land är skonat från rasism och bara för att mycket är bra betyder det inte att det inte finns förbättringsområden.
Nora har också egen erfarenhet av att uppleva hur det är i USA från tiden som student i Chicago.
– Det jag reagerade mest på där var att det är så segregerat. Det är så många små samhällen i samhället i USA. Jag hamnade mitt emellan den afroamerikanska gruppen och den europeiska men det märktes ganska snabbt att jag stack ut i den afroamerikanska gruppen och de såg mig mer som en skandinav.
Varför tror du att BLM-rörelsen har fått så stort genomslag nu?
– Frågan har alltid varit stor och den har blossat upp i omgångar till följd av olika händelser. Jag tycker också att det var något särskilt med klippet med George Floyd. Det var så utdraget och hur han bad om sitt liv. Jag mådde fysiskt illa av att se det och jag tror att många blev väldigt berörda, säger Nora.
Hon tror också att coronapandemin faktiskt har fått människor att lättare engagera sig för global jämställdhet.
– Det är en svår tid över hela världen just nu som vi alla delar och jag tror att det har gjort folk mer ödmjuka till livet och varandra. Det har skapats en stor gemenskap under pandemin och det kanske bidrar till att hela världen nu vill uppmärksamma och kämpa tillsammans mot rasism och förtryck.