Rättsövergrepp att församlingarna inte får behålla förfädernas mark
De som har åkt in i dag gör det som en opinionsyttring mot ett rättsövergrepp, menade prästen Anders Larsson.Man har bestulit oss på vad förfäderna avsatte, det är som på Gustaf Wasas tid, ansåg Ulf Tyrefors.Från Fardhems pastorat hade 12 man rest in till det lantmäterisammanträde där äganderätten för ett 40-tal av kyrkans fastigheter på ön skulle fastslås. Det man protesterar mot är den skänkta mark som av gammal hävd hört till församlingen för att bidra till att prästen skulle kunna livnära sig och som nu föreslås läggas under stiftets mantel.
Gert Lundquist redogjorde för förutsättningarna. Bakgrunden är kyrkans skiljande från staten. Då måste kyrkan ha lagfart på samtliga sina fastigheter, ingen särregel gäller för kyrkan. Därför har de kyrkliga fastigheterna på ön inventerats och man har kommit fram till 330 stycken och att det för 127 saknas lagfart eller att den är felaktig eller ofullständig. För att gå igenom dessa har tre lagfartssammanträden avsatts med 40-talet fastigheter i varje. Jord och skog är avklarat, nu handlar det om egna fastigheter som församlingarna har men som inte är inskrivna.
- Målet med äganderättsutredningen är att det skall skrivas ut lagfart och att berörda skall gå in med äganderättsanspråk. Om fler än en gör anspråk ska i första hand lantmäteriet söka ena parterna, annars avgör lantmäteriet, klargjorde Gert Lundquist.
Prästlöneställena
I majoriteten av de fastigheter som är aktuella i år det ingen tvist om vem som framöver skall stå som ägare, vem som exempelvis ska äga kyrkogårdarna. De fastigheter som det råder delade meningar om är några av de så kallade prästlöneställena, mark som för många år sedan skänkts till kyrkan av församlingsbor för att prästen skulle kunna livnära sig. För att formellt ta över dessa har stiftet bildat Prästlönetillgångar i Visby stift, en juridisk person som kommer att stå som ägare av fastigheterna medan Egendomsnämnden svarar för förvaltningen.
Rättsövergrepp
Men detta gillas inte i samtliga fall utan beträffande några fastigheter gör såväl Prästlönetillgångar som församlingen anspråk på äganderätten. Det handlar om fastigheter i Hall, Hangvar, Hellvi och Näs.
Ulf Tyrefors undrade över aktuell jord och skog inom Lojsta.
- Man har bestulit oss på vad förfäderna avsatte. Det är som på Gustav Vasas tid.
Och prästen Anders Larsson menade att de som infunnit sig till sammanträdet gjort det som en opinionsyttring mot ett rättsövergrepp och att följden av att det genomdrivs kan bli att fler lämnar svenska kyrkan.
- Det är helt naturligt att församlingen står som ägare.
Sent ute
Göran Allard menade att man var sent ute.
- Ni skulle ha protesterat 1999. Då kom den nya lagen och inte många protesterade.
- Vi accepterar att fastigheterna förvaltas regionalt men det är ett rättsövergrepp när man bestämmer att någon annan ska äga, menade Anders Larsson som var starkt kritisk mot vad riksdagen beslutat i ärendet.
Fastighet efter fastighet togs upp och i de flesta fall gjordes bara ett ägaranspråk. Men för exempelvis Näs Annex 1:1 gjordes anspråk av såväl församlingen som Prästlönetillgångar i Visby stift.
Gert Lundquist sammanfattade:
- Prästlönetillgångarna som församlingen fått tidigare är man missnöjda över att de inte längre ska ägas men lagen finns. Jag ska besluta och sen får ni överklaga.
Nästa sammanträde hålls 22 juni. Då tas beslut om de fastigheter om vilka det inte råder någon tvekan om vem som skall lagföras som ägare.
Så jobbar vi med nyheter