Rederirabatter, mutor eller konsultarvoden?
I går fortsatte huvudförhandlingen i muträttegången med vittnesförhör med representanter för både Rederi AB Gotland och leverantören Rolls Royce.I förhören framkom att mutor nog var vanligt i branschen, men inget som man själv hade kommit i kontakt med.
När det gällde rederirabatt var detta mycket vanligt enligt den tidigare försäljningschefen vid Rolls Royce (f.d. kamewa).
Rederierna brukar ställa sådana krav, det hade jag redan kalkylerat in. Jag visste inte om det skulle begäras i det här fallet, men det har ju blivit så vanligt, sade han angående en av de utbetalningar som har gjorts till den huvudåtalade, nu avlidne rederichefen.
På advokat Jonas Reiners fråga om det stämmer att Rolls Royce har betalat ut 39 miljoner kronor till rederiet mellan 1999 och 2001 svarade han ja.
Var det något konstigt med det, undrade advokaten, men det tyckte inte vittnet.
Kan det ses som en belöning till rederichefen?
Absolut inte.
<span class=MR>Telefonsamtal</span>
Det andra vittnet, en före detta tjänsteman som var anställd vid Rolls Royce fram till 1997, mindes bara att han och rederichefen i ett telefonsamtal hade talat om en rederirabatt.
Även från Rederi AB Gotlands sida var man bekant med begreppet, men förklarade att det aldrig har betalats ut till rederiet. Överenskommelser om rabatter görs i så fall mellan leverantör och kund, men det fanns inget avtal mellan leverantörerna rederiet, utan mellan leverantörerna och varvet.
Det vore fel om rederiet hade fått rabatter i ett sånt fall, ansåg Jan-Erik Rosengren.
Mutor hade ingen av vittnena från Rolls Royce kommit i kontakt med personligen.
Men det är säkert inte så ovanligt i vissa länder, trodde försäljningschefen, som höll med åklagaren om att det nog kunde finnas olika beteckningar, till exempel provision, på en muta.
Även Jan-Erik Nilsson, Rederi AB Gotlands styrelseordförande, kom in på skillnaderna mellan olika länder när det gäller synen på mutor.
Jag tror att det är mer kulturknutet än branschknutet.
Rosengren medgav att han hade hört talas om att det finns pengar som "går vid sidan av" och antog att de, som åklagare Kjell Lilieholm uttryckte det, "fungerade som smörjmedel".
Vad hade hänt om rederiet hade upptäckt mutor? undrade advokat Reiner.
Rederichefen hade fått sparken, svarade Jan-Erik Rosengren.
Skulle han ha haft möjlighet att fortsätta inom rederibranschen? fortsatte Reiner.
Det kan jag inte bedöma.
Men han skulle få svårt att vara kvar på Gotland?
Ja.
<span class=MR>Nyckelbegrepp</span>
Konsultarvode är ett annat nyckelbegrepp. Rederichefen ska ha utfört olika konsultuppdrag i samband med arbetet med färjorna. Det arbetet ska ha utförts genom hans eget Singaporebaserade konsultföretag Euro Marines. Ingen av de fyra som vittnade under gårdagen sade sig ha känt till detta bolag.
Det var inget konsultuppdrag, det är en efterhandskonstruktion, sade den tidigare tjänstemannan vid Rolls Royce.
Jan-Erik Nilsson tvivlade även på att en heltidstjänst skulle ha lämnat utrymme för ett sådant omfattande uppdrag.
Enligt Jan-Erik Rosengren skulle rederiet inte heller ha tillåtit ett sidouppdrag som gav en inkomst på en halv miljon kronor.
Åklagaren var ofta inne på det nummerkonto i Schweiz, det konto som inbetalningarna, på drygt 11 miljoner kronor, hade gjorts till.
Det var inget som försäljningschefen vid Rolls Royce hade reagerat på, han visste inte ens vad ett nummerkonto var vid den tidpunkten.
Jag fick lita på att det tillhörde rederiet, sade han.
Det skulle inte ha varit tillåtet för rederichefen att ha ett sådant konto för bolagets räkning, enligt Jan-Erik Rosengren.
Om det var pengar som skulle betalas in till rederiet skulle de dessutom i så fall ha satts in på öppet, officiellt konto i bolagets namn.
Dödsboets advokat, Jonas Reiner, kom flera gånger in på hur lojal rederichefen varit mot rederiet, samt den nära yrkesmässiga kontakt denne hade haft med både Jan-Erik Rosengren och Jan-Erik Nilsson, vilket de båda bekräftade.
Reiner tog i förhören också upp de problem och det merarbete som uppstod i samband med att färjorna i Kina byggdes.
Det gick inte på räls och det blev kraftigt försenat. Det var ständiga diskussioner om leveranstider, medgav Jan-Erik Rosengren.
Enligt Jonas Reiner var det redan på tidigt stadium klart att de berörda leverantörerna skulle få kontrakten. Då fanns det med andra ord ingen anledning till muta eller bestickning.
Ja, vi ville gärna ha Rolls Royce, men det är viktigt att säga att det var vad vi ville, sade Jan-Erik Rosengren.
Rederiet hade tidigare erfarenhet av företaget och var tillfreds med deras leveranser.
Rolls Royce´s försäljningschef medgav att "det låg i luften att vi skulle få kontraktet" och gav också exempel på hur rederichefen hade försökt pressa priserna på deras produkter.
Just detta var en viktig del för försvaret: den huvudåtalades förmåga att pressa priserna på de färjor som tillverkades i Kina
Jonas Reiner hänvisade till en beräkning som har gjorts när det gäller upphandlingar av färjor och sade att "i vanliga fall hade en färja kunnat kosta 80, 90, 100 miljoner dollar, den här kostade 52."
Fast det går inte att jämföra det kinesiska varvet med ett europeiskt. Osäkerheten var mycket större än om vi hade använt ett varv i Tyskland. I det här fallet kunde vi acceptera en osäkerhet när det gäller leveranstiderna, men det är svårt att säga vad den osäkerheten är värd.
Om det hade förekommit mutor hade det påverkat marknadspriserna och inneburit en fördyring, men rederichefen har ju tvärtom pressat ner priserna, menade Jonas Reiner.
Kjell Lilieholm var inte oväntat av en annan åsikt.
Varven har i stället fått betala mer än de borde. Rederichefen har suttit på tre stolar samtidigt: rederiets, varvets och det egna bolagets. Han har haft alla kort på hand och kunnat bestämma vem som ska bli Svarte Petter och vem som ska bli vinnare.
Synen på mutor. "Jag tror att det är mer kulturknutet än branschknutet", sade Rederi AB Gotlands styrelseordförande, Jan-Erik Nilsson.Foto: GA-ARKIV
Så jobbar vi med nyheter