Redovisade hur FN har utvecklats genom åren Fakta/Europaprogrammet

Europaprogrammet är en fyraårig utbildning som bygger på ett tvärvetenskapligt samarbete mellan humanister och samhällsvetare. Programmet leder fram till en magisterexamen med historia som huvudämne. Utbildningen kan även avslutas efter tre år med en kandidatexamen. Programmet ger inte någon yrkesexamen, men du får breda kunskaper och goda förutsättningar för arbete med europafrågor inom statliga förvaltningar, regionala myndigheter eller internationella organ.
Europaprogrammet ska förmedla ett kritiskt och problemorienterat förhållningssätt till aktuella europeiska förändringsprocesser samt ge ingående perspektiv på och fördjupa kunskaperna om Europas historia, kultur, politik, fysiska miljö, sociala förhållanden och utveckling. Även Europas betydelse och roll i världen problematiseras och kunskap om mänskliga rättigheter på internationell och nationell nivå ges.
Perspektivet är brett och företrädare för ett flertal ämnen bl a historia, militärhistoria, statsvetenskap, juridik och kulturgeografi deltar i undervisningen. Vissa av kurserna ges på engelska.
Det är en sorglig historia.
Urbefolkningar har under historiens lopp haft det mycket svårt och på de flesta håll tvingats undan där européer har dragit fram. Européerna ansåg sig överlägsna och spred ofta sina sjukdomar och sin alkoholism bland urbefolkningar med förödande resultat.
Studenterna Camilla Kästner, Marie Larsson och Anna Lidgren redovisade sitt arbete som handlar om urbefolkningar och det moderna samhället. De berättade om aboriginerna i Australien, indianerna i USA och samerna i Sverige och man såg likheter i hur dessa urbefolkningar har behandlatsalltid missgynnade och alltid har det handlat om inställningar som att den vite mannen är överlägsen. I dag har minoriteterna dock fått lite mera att säga till om.
När man hör berättas om dessa urbefolkningar slås man av den rikedom i kultur och språk som fanns från början. I Australien räknar man med att det fanns omkring 750000 aboriginer då den vite mannen kom. De var uppdelade i 500 stannar och talade 250 språk! Dock inget skriftspråk.
I dag finns det 20 språk kvar.
I dag har funnits 8 generationer vita i Australien medan aboriginerna har funnits där i 18500 generationer!
År 1788 kom de första vita, med andra tankar än att göra upptäckter, till Australien och den vanliga uppfattningen bland dessa vita var att landet var obebott. År 1851 hittades guld i Australien och under 20 år fördubblades populationen. Man började tvångsförflytta aboriginer.
Det skulle dröja så långt fram som till 1967 innan aboriginer fick rösträtt och på 1970-talet kom den aboriginiska flaggan. På 1980-talet började man överlåta mark till aboriginer.
Samerna
Vår svenska urbefolkning, samerna, har också varit rejält missgynnade och drabbade av orättvisor. Samerna lever i Norge, Finland, Kolahalvön och i Sverige. Dock skedde en uppgång i samekulturen på 1700-talet men den följdes av en snabb nedgång på 1800-talet. Nybyggarna kom norrut och började ta plats. Samerna blev då betraktade som ett socialt problem.
Senare delen av 1800-talet blev samepolitiken rasistisk. Det rådde en nedlåtande grundinställning gentemot samerna som folkgrupp. Det var staten som bestämde vilka som ansågs vara samer och de splittrades i undergrupper.
Det är först på senare år som samerna har fått större rättigheter. I dag är större delen av samerna norska medborgare och det har skett en förbättring av samepolitiken i alla berörda länder.
Indianerna
Det faktum att nordamerikas indianer var nomadfolk innebar att det var lättare för den vite mannen att tränga undan dem och erövra landområden.
Allt sedan Christofer Columbos gjorde sin upptäckt 1492 tog kolonisationen fart och indianerna tvingades anpassa sig till de vitas värld. De trängdes samman i reservat och kunde inte stå emot. Anledningen till att de inte kunde stå emot var: skillnaden i antal, folkmord, de ständiga krigen mellan stammarna och mellan stammar och kolonisatörer, ständiga svek när det gällde gränsöverenskommelser mellan vita och indianer, miljöförstöring och sjukdomar.
Bisonoxen som var indianernas viktiga levebröd utrotades medvetet av de vita.
I dag lever indianerna främst i reservaten och de som inte är alkoholiserade eller arbetslösa arbetar inom servicesektorn och turismen.
I Europa kan skolbarnen fortfarande läsa om indianer i historieböckerna medan de inte alls finns med i historieböckerna i USA och Kanada.
På samma sätt är det med samerna i Sverige som inte finns med i de svenska historieböckerna.
FN:s utveckling
Therese Larsson och Ronnie Lundin redovisade ett arbete om Förenta NationernaFrån UN till FN.
De berättade om hur Nationernas Förbund (NF) bildades efter första världskrigets slut på initiativ av den amerikanske presidenten Woodrow Wilson. Under det andra världskriget upphörde NF helt att fungera och detta skulle pågå under hela kriget. Först efter kriget bildades Förenta Nationerna (FN) och år 1946 fick FN sitt säte i New York, USA.
Therese Larsson berättade om tillfällen då FN gripit in under åren som exempelvis: Korea 1950, Kongo 1960-63, Kashmir 1948, Suezkrisen 1956 och Cypern där problemen fortfarande inte är lösta liksom Israel-Palestina.
Vetorätten har utnyttjats av både USA och Sovjet under åren och de har lamslagit FN flera gånger.
I dag drivs nedrustningsfrågorna ganska hårt i FN.
Ronnie Lundin berättade om Cypern som har en alldeles speciell roll i FN:s historia. Det är nu 30 år sedan ön delades upp av Turkiet och Grekland. Det spända läget på Cypern blev knappast bättre av att Storbritanniens och Sovjets inblandning.
I dag tror man att EU kan bli lösningen för Cypern. Cypern ska bli medlem i EU den 1 maj.
Det redogjordes även om förhållandena när det gäller Taiwan och Kina.
Therese Larsson och Ronnie Lundin väckte en rad frågeställningar när det gäller FN:s roll i framtiden. Ska FN gå in i stater och förhindra konflikter? Ska vetorätten finnas kvar? Skall demokrati vara ett krav för medlemskap? Är sammansättningen i säkerhetsrådet helt rätt? Har FN som organisation tillräcklig tyngd när det har en budget som motsvarar en åttondel av staden New Yorks budget?
Sverige har hittills varit med i FN:s säkerhetsråd tre gånger1957-58, 1975-76 och 1997-98.
Generalsekreterare i FN har varit:
Tryggve Lie, Norge1946, Dag Hammarskjöld, Sverige1953, U Thant, Burma1961, Kurt Waldheim, Österrike1971, Javier Pérez de Cuellar, Peru1982, Boutros Ghali, Egypten1991 och Kofi Annan, Ghana1997.
Andra ämnen som har redovisats av studenterna från Europaprogrammet under de här två dagarna har varit: Rysslands geopolitiska utveckling, Kurderna en nationmånga länder, Historien om Jugoslavien, Baskienhistorien om ett uråldrigt folk, Korsikaen ö i ständig opposition mot Frankrike, Irlandett delat land, Nato och EUmot europeisk integration, Afrikas karta och kolonialismen, Uppdelningen i Indien och Pakistanett misslyckande från kolonialmakten? och Sri Lankakampen mellan tigrar och lejon.
FN. Therese Larsson och Ronnie Lundin redovisade ett arbete om Förenta NationernaFrån UN till FN.

Urbefolkning. Studenterna Camilla Kästner, Marie Larsson och Anna Lidgren redovisade sitt arbete som handlar om urbefolkningar och det moderna samhället. Foto: ULF GLIMFALK