Förslag om höjd ränta på studielån väcker ilska

Regeringens förslag om att höja räntan på studielån med 900 procent väcker ilska hos såväl nuvarande som före detta studenter. "Man gör studier till en klassfråga", säger Martin Forsberg, ordförande på Gotlands studentkår Rindi.

Anna Ulfsson, Charlotta Alho (längst bak) och Alice Pettersson studerar alla ledatskap på Campus Gotland. De gillar inte regeringens förslag på att höja räntan på studielån. "Studier ska inte bli en klassfråga", säger Charlotta Alho.

Anna Ulfsson, Charlotta Alho (längst bak) och Alice Pettersson studerar alla ledatskap på Campus Gotland. De gillar inte regeringens förslag på att höja räntan på studielån. "Studier ska inte bli en klassfråga", säger Charlotta Alho.

Foto: Emil Lundberg

Gotland2021-11-28 07:07

I september presenterade regeringen ett förslag på att höja räntan på studielån till 0,5 procent. Skulle detta klubbas igenom skulle det innebära en höjning med 900 procent från dagens ränta som ligger på 0,05 procent. 

Regeringens tanke är att räntehöjningen ska täcka skulder som Centrala studiestödsnämnden, CSN, inte räknar med att få in samt vara med och finansiera det nya omställningsstödet för studier mitt i livet. Förslaget har dock mötts av kritik från många håll, och Martin Forsberg, ordförande för Gotlands Studentkår Rindi, tycker att förslaget är "dumt av en massa anledningar".

– Signalen man skickar från regeringens håll är att man inte vill ha ett utbildat samhälle. Det här skulle kunna leda till att Sverige får färre som vill vidareutbilda sig, vilket skulle drabba samhället i stort. Jag tycker att det här förslaget helt går emot allt som Sverige gillar att säga att man bryr sig om. Man gör studier till en klassfråga, och i Sverige har man genom åren skrutit om att man är ett land där alla ska kunna studera, säger han.

Han får medhåll av studenterna Charlotta Alho, Anna Ulfsson och Alice Pettersson, som alla studerar ledarskap på Campus Gotland.

– Jag tror att det här kan påverka jättemycket. I USA är studier en klassfråga, och så vill vi ju verkligen inte ha det här, säger Charlotta Alho.

– Jag blir irriterad. Man känner lite; kom igen, det måste finnas annat för regeringen att fokusera på, säger Alice Pettersson.

För skulder under 200 000 kronor skulle den höjda räntan innebära att återbetalningstiden totalt sett förlängs med ett år, enligt utbildningsdepartementet. För lån på högre belopp kan räntekostnaden per år bli från 1 200 kronor dyrare för ett lån på 230 000 kronor.

– Regeringen borde ju vilja att folk ska studera, men det här tror jag kommer att skrämma vissa, säger Anna Ulfsson.

Skulle regeringens förslag bli verklighet kommer de nya räntorna införas 2023 och gälla alla studielån tagna efter 1989.

– Det innebär ju att det här inte bara drabbar "gnälliga 20-åringar", utan en stor del av Sveriges befolkning. Hade ett sånt här förslag riktats mot vilken annan sektor eller grupp som helst hade folk bara skrattat. Då hade man inte ens vågat lyfta ett liknande förslag, säger Martin Forsberg. 

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!