Vad är skäligt betalt för att du ska göra ditt jobb? I en utförlig genomgång av tidningen Dagens Samhälle framgick det nyligen att en genomsnittlig chef för en svensk kommunal förvaltning tjänar cirka 79 750 kronor i månaden. Det är mer än dubbelt så mycket som Statistiska centralbyråns (SCB) senaste redogörelse – med siffror från år 2021 – för svenskarnas medelinkomst. Den låg då på 30 842 kronor.
På Gotland är skillnaderna ännu större. Här är nämligen medellönen för de högsta förvaltningscheferna 99 880 kronor. Det betyder att de i genomsnitt tjänar över 20 000 kronor mer per månad än sina kollegor på liknande positioner runt om i Sverige. Samtidigt hade gotlänningarna en medelinkomst på 26 917 kronor i månaden enligt SCB:s siffror från 2021.
Meit Fohlin (S) blev efter valet i höstas vald till regionstyrelsens ordförande. Hon och de andra politikerna är emellertid inte delaktiga när förvaltningschefernas löner sätts. Det sker i stället genom vanlig förhandling mellan den nyanställda personen och regiondirektören, som då har jämfört löneläget med andra kommuner och regioner samt stämt av med hr-direktören.
– Jag förutsätter ju att ersättningarna är rimliga jämfört med liknande kommuner och regioner. När vi rekryterar så är det ju viktigt att, oavsett tjänst, göra det med konkurrenskraftiga löner, säger Meit Fohlin.
När Sveriges kommuner rangordnas efter antal invånare hamnar Gotland på 39:e plats – före Falu kommun och precis efter Östersunds kommun. Där har emellertid toppcheferna betydligt lägre månadsinkomster än det gotländska snittet på nästan 100 000 kronor.
I Falu kommun tjänar cheferna nämligen i genomsnitt 71 480 kronor i månaden, och i Östersunds kommun är samma siffra cirka 83 000 kronor.
Enligt Meit Fohlin kan det bero på att Region Gotland rent juridiskt är en kommun med ”regionansvar”. Verksamheter som i vanliga fall är uppdelade mellan kommun och region – exempelvis skolan respektive sjukvården – drivs här på ön i stället av regionen.
Och eftersom Dagens Samhälles genomgång visar lönerna för just kommunala förvaltningschefer finns det alltså tydliga problem i att jämföra dem mot Gotlandscheferna.
– I relation till andra kommuner är vi ganska stora, men som region är vi minst i landet. Och medan andra kommuner kan samverka med varandra inom flera områden så måste vi klara det mesta själva, eftersom vi är en ö, säger Meit Fohlin och fortsätter:
– Den strukturen gör att rollen som förvaltningschef på Gotland i vissa fall innebär ett mycket större ansvar än samma tjänst på fastlandet. Och då är det kanske motiverat med en högre lön.
Gotlands avgående regiondirektör Peter Lindvall är inne på samma spår. Som ett exempel på de gotländska förvaltningschefernas stora ansvar nämner han hur teknikförvaltningen här på ön även är ansvarig för kollektivtrafiken, vilket kommunala förvaltningar på fastlandet vanligtvis inte sköter.
– På Gotland är uppdraget och ansvaret mycket bredare, säger Peter Lindvall.
Utöver teknik- och socialförvaltningen består regionens organisation av samhällsbyggnads-, hälso- och sjukvårds- samt utbildnings- och arbetslivsförvaltningen. Var och en av dem har en högsta chef – eller ”direktör”, som det kallas.
Mest tjänar hälso- och sjukvårdsdirektören Marie Loob, med en månadslön på 116 800 kronor. Men även om det är högst inom Region Gotland så ligger hon faktiskt ändå i botten jämfört med andra regioners hälso- och sjukvårdsdirektörer. I en artikel från 2020 uppgav tidningen Dagens Medicin att hon – med sin dåvarande månadslön på 110 000 kronor – låg näst sist i den nationella löneligan.
Var går då gränsen för vad allmänheten tycker att det är rimligt att betala i lön till regionens chefer? Fortsätter deras löner att öka i samma takt framöver kommer de i genomsnitt att tjäna cirka 125 000 kronor i månaden år 2031. Enligt samma beräkning kommer den gotländska medelinkomsten då samtidigt ha ökat till cirka 36 700 kronor.
När Helagotland.se ställer frågan om rimlighet till cheferna själva skiljer sig svaren något åt. Peter Lindvall – som 2022 hade en månadslön på 135 000 kronor – kontrar med en retorisk motfråga.
– Hur långt är ett snöre? Rimligheten är en klok fråga, men den går inte att ge ett rakt svar på när vi talar om chefsroller med oregelbundna tider, tillgänglighet dygnet runt och långt ifrån 40-timmarsveckor. För vissa går den gränsen säkert lägre, och för andra är den högre, säger Peter Lindvall och fortsätter:
– Det är svårt att svara med en summa. Det blir mer av en filosofisk fråga. Vad är en rimlig och samtidigt marknadsmässig lön och hur jämför man olika typer av ansvar? Att vi kan attrahera och behålla både medarbetare och chefer är avgörande för vår kompetensförsörjning.
Om några veckor kommer Peter Lindvall att lämna rollen som regiondirektör. Tillförordnad ersättare på posten blir den nuvarande utbildningsdirektören Torsten Flemming, som i dag har en månadslön på 91 600 kronor. Han menar att ”man aldrig kan vinna” en debatt om de höga chefslönerna, eftersom det inte går att förklara hur mycket arbete som krävs på en sådan post.
– Man kan bara trassla in sig i sådana diskussioner. Att vara regionchef är mer av ett levnadssätt än ett jobb, men det kommer alltid finnas folk som tycker att vi ”ska ta bort chefer” när regionen ska spara, säger Torsten Flemming och fortsätter:
– Men tänker man till ett varv till så kommer man på att det nog är rätt bra att det finns personer som styr ändå.
Om man jobbar som exempelvis socialsekreterare tjänar ens högsta chef – socialdirektör Marica Gardell – 105 000 kronor i månaden. Vad tror du att man tänker om det?
– Det kan jag inte uttala mig om. Men jag är säker på att om man frågar runt så tycker de flesta att Marica Gardell är en bra chef, och att hennes höga lön har ett viktigt signalvärde i att visa på att hela verksamheten är viktig, säger Torsten Flemming och tillägger:
– Sen är det klart att alla människor nog vill ha mer i månadslön. Men det är klart att chefernas löner och löneläget på Gotland är en intressant diskussion.
Vad tycker då öns högst uppsatta politiker? Meit Fohlin hänvisar återigen till Gotlands speciella läge.
– Jag tror att de flesta tycker att regionchefernas löner är rimliga om man jämför med vad de skulle ha fått inom den privata sektorn. De har ju ansvar för 1 000-tals anställda och budgetar i miljardklassen, säger hon.
Meit Fohlin tror också att ”gotlänningar förväntar sig och vill att regionens verksamheter levererar god välfärd”.
– Gotland anses ha svårast i landet att rekrytera folk. Om vi som politiker då skulle gå in och säga att cheferna bara ska få halva lönen så skulle det bli ännu svårare, säger hon och fortsätter:
– I grunden handlar de höga lönerna ju om en ökad ojämlikhet i hela samhället. Men det är inte en fråga för mig att svara på.